Söndagsarbete

Efter att ha sovit alldeles för länge tog jag itu med något som jag skjutit upp, inte bara någon vecka eller månad, utan faktiskt flera år. Jag planterade om mina svårt avmagrade Peperomier. Inte en jordgnutta fanns kvar efter alla år, och denna otroligt tåliga växt började till och med att gulna! Jag hade mängder med välrotade skott så det var ingen stor sak när jag väl hade burit ut de fyra krukorna.



Av mig misshandlad Peperomia.



Fina och knubbiga små skott blir snart stor planta,
som jag klipper till något som ska likna klot, men
oftast inte gör det.

Mrs Robert Brydon, som jag har haft så mycket elakt att säga om, blir bara finare och finare. Hon måste naturligtvis överbevisa mig. Att hon har sitt berättigande i vår trädgård till exempel. Och det tycker jag nog att hon har.



Helt plösligt tycker jag att Mrs Brydons ljusblå
färg är alldeles förtjusande och inte alls smutsliknande.



Här står hon fastbunden som en kedjefånge
vid ett av våra fågelbärsträd. Hon får nog
finna sig i att stå kvar där.

Vi har lagt ytterligare en otrolig sensommardag, förmodligen med något slags värmerekord, till de övriga i en lång rad, men trots det ville vattnet i poolen inte krypa över fjorton grader - ingen kul badtemperatur - så nu är poolen nerpackad för säsongen. Helt plötsligt är den delen av trädgården en snygg del igen, aldrig mer en förfulande pool just där!



Nu kan man njuta av Miscanthus sinensis "Ferner Osten"
utan att ögat störs av en ful blå barnpool!


Nu ska jag ta en välbehövlig dusch och sedan äter vi söndagmiddagen i växthuset.


God seneftermiddag önskar


Skogseva