måndag 21 september 2009

Handarbetets vänner

..är inte en förening som jag känner för att gå med i. Jag har sytt kläder efter komplicerade mönster och jag har stickat invecklade tröjor och mössor. Jag har vävt mattor och dukar. Jag har broderat med fina små stygn och jag har klätt om två soffor med strålande resultat. Det är inte klokt så noggrann och duktig jag har varit. Har varit. På den tiden då jag fortfarande räknade mig som ung. Var blev de färdigheterna av? Och framför allt, var kom oviljan och det dåliga tålamodet från? Käre maken har länge bett mig om ett enkelt lagningsarbete. En favoritarbetsskjorta som fått en reva skulle sys ihop. Det är fortfarande inte gjort. Motvilja, motvilja...
Yngsta dottern bad om hjälp med två dynor som skulle kläs om för att bättre platsa i korgstolarna i de nyrenoverade pojkrummen. Mina inre motviljetaggar for ut. SY! KLIPPA! PETA!



Gladmönstrat pusseltyg till pojkrummen.

Tyget och en dyna fick åka med hem i bagaget. Tyget och dynan lämnades kvar i bagaget. Jag hoppades att jag skulle glömma bort det. Jag hoppades att det på något sätt skulle ruttna bort och försvinna där i bilens bagageutrymme. Jag hoppades att yngsta dottern skulle glömma bort att hon lämnat dyna och tyg i min mycket tveksamma vård. MEN... Jag VET ju att yngsta icke är skapt på det viset att hon glömmer! Pust, suck, stånk och stön - jag tar väl itu med det då.



Det blev två fodral! Tål inte att synas alltför väl i sömmarna,
men de blev klara i alla fall. Min symaskin har glömt hur
man syr zig zag så sömmarna är helt "råa". Som sagt, med
tålamodet i behåll hade jag kastat sömmarna för hand. Nu
är min inställning mer: Det syns ju inte, so what!

Återstår ett annat projekt medan symaskinen står på bordet - käre makens skjorta. Det är en smärre skandal att han ska behöva klippa gräset i en tejpad skjorta på grund av hustruns lättja och motvilja mot sömnadsarbeten! Jag går och fixar det. NU!



I dag ska det ske.


Klart! Fällsöm har jag för mig att det heter... Maken är en
arbetsskjorta rikare och vi båda är ett örngott fattigare.


God middag önskar


Skogseva

10 kommentarer:

  1. Visst fanns viljan förr,namna lakan och handdukar,sticka,virka....osv,nu....möjligen lägga upp ett par byxor !!

    SvaraRadera
  2. Jag är sååå tacksam att du fixat det - och nej, jag glömmer inte! ;-) De kommer att bli jättefina i grabbarnas rum oavsett söm! Själv är jag ju mer åt din makes håll, med tejp och tyglim kommer man långt..
    Puss på dig kära mamma

    SvaraRadera
  3. Inger: Min svärmor i första äktenskapet höll på att få ett smärre nervsammanbrott när mina lakan inte var namnade, men vi sov gott i dem ändå.

    Yngsta: Man kan inte säga att jag fick mersmak, men jag lappade i alla fall makens skjorta.
    Yngsta och Inger: Ni hade lite för brått att läsa bloggen, det tillkom ett lagningsarbete...

    SvaraRadera
  4. Duktig flicka! Jag har tagit med mig tyg från sonen och svärdotern och har lovat sy förhängen till en bänk. Symaskinen finns hos dottern - får se när detta blir gjort. Det är lätt att vara välvillig och lova. Kram från storasyster

    SvaraRadera
  5. Tur det inte var blommigt örngott !!

    SvaraRadera
  6. Storasyster: Förhängen? Till en bänk? Jomenvisst är det lätt att lova när de ber så snällt.

    Inger: Det hade gått det också, maken har inte så stora krav. Jag har faktiskt för mig att jag lagat ett par jeans till honom en gång med ett mycket mönstrat tyg!

    Kram på er båda två.

    SvaraRadera
  7. Eva den motviljan försvinner. Jag har kännt likadant länge men det börjar lätta nu, upplägg av byxor,sytt en ny schal till bröllopet, stickat 3 koftor till yngsta barbarnet.

    SvaraRadera
  8. Oj vad ni är duktiga trots alla motviljor.
    Men skjortan blev snygg.
    Tur för maken att dottern behövde dynor.
    De blev också snygga.
    Tur att jag inte är så gammal , jag har all vilja kvar.
    Vila nu och njut av duktigheten.
    Kram
    Eva

    SvaraRadera
  9. Gunilla: Byxor tycker jag är riktigt svårt faktiskt och sticka överlåter jag åt storasyster. Hon håller på med en tröja till mig, det ska bli spännande och se om den blir färdig någon gång!
    Kram

    Eva: Spara din vilja till du behöver den. Lappa och laga ska man göra som gammal.
    Puss o kram

    SvaraRadera
  10. Jag vill tipsa dig om:Kurs i Tvåändsstickning

    Bogesundsslottsvandrarhem i Waxholm 22-23 maj

    Vi lär dig grunderna och att sticka olika slags mönster
    med hjälp av grundmaskorna.

    Kursen omfattar
    Uppläggning
    Räta, Aviga
    Läsa mönster
    Sticka fläta
    Krokvarv
    Krus
    Ökningar, Minskningar
    Djupmaska

    20 platser, först till kvarn gäller!

    För mer information besök
    www.stickkurs.se
    info@stickkurs.se

    Hjärtligt välkommen önskar
    Marie-Louise Ullman
    &
    Agneta Byers

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!