..mötte jag bland många andra...
I skogarna på åsen blir människomötena inte så många. Det tycker jag om. Tycker om att gå i min ensamhet - titta, lyssna och andas.
I den ljuvligt grönskande bokskogen hade regnet just slutat falla.
Den lilla blyga harsyran var nyduschad och lite tung av regndroppar..
..och när jag tittade in i den eleganta blomman kunde jag tydligt se att det flöt blått blod i hennes ådror. Så klart!
Jag korsade en annan varelses väg. En långsamvandrare som var på väg mot något för mig okänt mål. Den svajade lätt med sina panterfläckiga antenner. Försökte fokusera på jätten som stod lutad över den, men gav upp. En för skogssnigeln ofattbart stor och farlig vandrare.
Tordyveln var ute på vårens första inspektionsrunda. Kravlade klumpigt över barr och småsten. Letade du efter föda eller fru? Om jag varit en tordyvelkvinna hade jag fallit omgående för din vackert blåglänsande överrock!
Sedan lämnade jag skogen.
Trädgårdsarbetet väntade...
Trevlig valborgsmäss önskar skogseva