söndag 30 augusti 2009

Österlen - del 2

Vi befinner oss alltså fortfarande på österlen...

Efter tomatköp och en kort tur in i en ateljé för att titta på målarinnan och hennes tavlor körde vi till - gissa var...



Jo, Olof Viktors, så klart. Vi handlade bröd och hade
vi inte nyligen ätit så hade det definitivt blivit kaffe
och kaka här.


Och sedan iväg till ett ställe som maken och makens broder längtat till:



..i Simrishamn - ett riktigt pojkställe. Ett motor- och teknikmuseum som har gamla bilar och motorcyklar som är (även för flickor) roliga att titta på http://www.autoseum.se/. Här finns röda bilar, blå bilar, svarta bilar och gröna bilar. Här finns bilar från storlek XS till XXXL. XS-storlekarna kan fungera som korsett och XXXL-arna kan man säkert servera bufféer i - med gående bord!



En liten röd bil (Storlek S. Bilmärke? Ingen aning.) som
tydligen hade varit med i en Fernandelfilm (om ni minns
honom). Den leende dockan var mer lik prins Charles
än Fernandel...



..som såg ut så här en gång i tiden. (Bild från nätet.)



Detta är en prins. Han heter Charles.
Han ser ut så här - som Fernandel ungefär.

(Bild från nätet.)



Snygg Gulfskylt. Titta på väggfästet.



En liten ljusblå bil (ja, det är klart att modellen heter
någonting), som jag skulle kunna tänka mig att använda i
stadstrafik.



Den här kolossen är nog inte lämplig i stadstrafik dock.
Man kunde nog nästan stå rak inne i bilen. Det var en av
de snyggaste bilarna med den i särklass vackraste "grillen".
Här i stängt läge. Modellen är en Packard...



...vilket jag inte hade kommit ihåg om jag inte hade
tagit den här bilden.



Det snyggaste på bilar med den här damen
är den här damen. En Nike som tänker lyfta?

Sist i går åkte vi till Onslundatrakten och besökte ett annat lustigt ställe. Ett ställe där småstugor, lekstugor, lusthus och förråd tillverkas av ett antal Göranssöner. Röda, blå och gula stugor och bodar står utställda till beskådning. Billiga jämförelsevis om ni behöver en gäststuga på mellan sju och femton kvadratmeter. Jag ser för mig hur hela släkten Göransson, knytta och glatt visslande små människor, står och snickrar likt tomtarna i Disneyprogrammet, medan en Göranssontomte tillverkar nya skyltar för att kunderna inte ska parkera fel, låta sina hundar förorena på de stora gräsytorna, eller för att inga oklarheter ska råda i hur man betalar sin lilla nyköpta stuga. Det fanns nämligen en stor skylt om det också - kontanter eller postväxel, inget annat trams accepterades!






Jag beundrar Arne Göransson för hans klartexter!



Det finns många sorters kundtoaletter. Japanerna
som är kliniskt rena (tror jag) använder sig av
"underspolning". Tyskarna, som är ett ordningsamt
folk med kontrollbehov har toaletter med en liten
"hylla" där det man lämnar från sig hamnar, vilket
underlättar inspektion av detsamma. Göranssons
kundtoalett är av det mer ursprungliga slaget. Vi
tittade inte in, men jag är säker på att det i stället
för toalettpapper fanns gamla tidningar att torka
sig med!


Efter så många omskakande upplevelser orkade vi inte mer utan for hem och åt en sillsmörgås och tog en stärkande snaps därtill...


God middag önskar


Skogseva

lördag 29 augusti 2009

Österlen - del 1

En sedan länge planerad österlenutflykt med svåger och svägerska blev äntligen av i går. Piratenmuséet som var ett av våra mål hade redan stängt för säsongen, så det blev lite snabbinprovisation. Vi startade dagen med att köra till Galleri Vallebergaslätt - ett märkligt ställe!



I ett träd utanför galleriet hängde fossiler från
påskens konstrunda. Många hade blåst sönder
och låg i trista trasor på marken. Vinden var
sträng när den for fram över landskapet i går.

Galleriet har (sista dagen i dag, söndag) en Sten Bromanutställning med ett sammelsurium av foton, tidningsurklipp och artiklar, krognotor, glasögon, resväskor, brev, kåserier som Broman skrev i SDS på 50-talet, hans refuserade doktorsavhandling och annan kuriosa. Rörigt och roligt i murrigt märkliga lokaler!




Rosarödrutig Bromankostym - vad
tycks om den.

Efter vår vandring i utställningslokalerna visades vi runt i intilliggande byggnader. Tavel-, saft-, krukförsäljning i ena längan - njaee. Tre rum som hyrdes ut för övernattning i en annan länga, rent och prydligt invändigt - fult, slarvigt och deprimerande utvändigt. Tack, vi ber att få återkomma om vi längtar efter en övernattning bland svinmållor, bildäck och annat skräp.


Och över det i går vindpinade, vackra österlen sken
solen, medan molnen tornade upp sig från cumulus
till cumulonimbus congestus. Jodå, det kom några
regnstänk lite senare...
Bilden togs från parkeringsplatsen vid Vallebergaslätt.

Man blir jättehungrig av att titta på konstiga saker! Lunchbordet hade vi bokat på Ingelstorps Restaurang http://www.ingelstorp.com/. Ett lite annorlunda ställe, som med sitt råa betongolv har kvar känslan av bilverkstad - som det faktiskt har varit en gång i tiden. Från delar av lokalen har man fri insyn i köket, det gillar jag.



Huset är som synes väldigt opretentiöst. Om man av
någon anledning ska stanna ett par dagar i eller omkring
Ingelstorp kan man faktiskt övernatta här - och få
frukost på sängen!

Maten är okonstlad husmanskost, god och rejäl. Har man tur står det stekt fläsk med löksås på menyn! Nästa gång det sker ska jag köra dit och luncha på en dubbelportion.



I dag var det inte fläsk- utan vildsvinsdag.
Vildsvinsbourgignonen var otroligt god och vårt
lilla sällskap hämtade skedar för att vi skulle få i
oss de sista dropparna av den läckra såsen, som
det fanns rikligt av på tallrikarna.
Till köttgrytan
serverades potatismos och tomater.


Tomaterna till middagen kom från Ingelstorp Trädgård http://www.osterlenbar.se/. Vi körde dit och tittade eftersom det låg runt knuten. En liten gårdsbutik med "självservering" där tomater i olika modeller, storlekar och färger låg på hyllorna. Plus olika sorters chilifrukter och paprika. Ca 50 kr kilot för tomaterna. Billigt, säger maken som är mer prismedveten än jag.



Tomaterna verkade helt nyplockade och så här i efterhand
när vi ätit av dem kan jag ge dem det gammaldags betyget
"a".


Svaret på gårdagens gåta tänker jag inte lämna ut ännu. Vad det beträffar har jag inte det fulla svaret själv. Två har svarat av gårdagens ca trettio besökare - vad är det som gör att alla ni andra inte vågar gissa? Kom igen, ni kan vara hur anonyma som helst!

God förmiddag önskar


Skogseva

fredag 28 augusti 2009

Tävlingsdags!

Fotot nedan är icke en flygbild över vare sig Borneo eller Gotland. Men vad är det egentligen? Jag sitter naturligtvis inne med svaret, men bara till en viss del...




Jag tänker inte tala om mer än att fotot är taget inomhus,
en kanske inte helt vanligt förekomstplats. Jag måste säga
att jag hellre fotograferar blommor!


Som ni kanske sett har maken fixat så att jag har fått en besöksräknare och jag blev inte så lite förvånad när jag såg att jag på ett dygn haft ungefär sjuttio besökare! Inte mycket att skryta med tycker ni kanske - jag är glatt överraskad. Bland dessa sjuttio besökare finns säkert personer som inte bryr sig om att läsa det jag skrivit - vi räknar bort tio. Bland de sextio som då är kvar är det kanske tio som navigerat fel - vi räknar bort tio till. Felmarginal i räkneverket - bort med ytterligare tio. Om jag nu med mitt otroligt klena matematiska förstånd har räknat rätt är det summa summarum fyrtio personer som är intresserade av bloggen. Alltså ävenså fyrtio personer som ska/kan/förväntas vilja lämna ett tävlingssvar i kommentarrutan. Oj vad jag ser fram mot det! Fast det blir väl som vanligt tre till fem kommentarer av mina "trogna". Tack på förhand ni trogna kommentatorer. Alla ni andra - kom igen och gissa!

Första pris är varken en kryssning i Karibien eller tvättmedel för ett års förbrukning utan den så glorifierade äran...



God morgon önskar


Skogseva

Murgrönsmatta och ännu mer femtunga

I mittpartiet i bersån är det höst. För tio år sedan när vi flyttade hit ville vi så gärna ha en berså, men tyckte inte att vi hade tid att vänta på att små babysyrener skulle nå full bersåstorlek. Då kom jag på idén att göra en snabberså, så att säga. Sex tryckimpregnerade stolpar slogs ner i marken i cirkelform. Mellan stolparna fäste vi armeringsmattor utom i väster där bersåöppningen skulle vara. Marken inne i bersån jämnades, en markduk lades ut och singel kördes på. Invändigt är det nu, när grönskan äntligen vuxit till sig, drygt tre meter i diameter.



Rådhusvinet skiftar färg och ger en föraning om årstiden
som kommer.


Växtligheten i bersån var minst sagt trögstartad. Vi började med fem styck storbladig murgröna. Efter en säsong hade de snarare krympt än vuxit! Trädgårdens soligaste läge var ju inte ett optimalt läge för mugrönan precis. Dessutom blåsigt om vårar och höstar - jag förstår att den blev brun och drog sig för att växa! Någon slags "skyddsplantering" behövdes alltså. Det blev rådhusvin, kaprifol, och ett par plantor småblommig klematis "Albina Plena". Nu, efter nio år, är bersån änligen fullvuxen och maken fick till och med klippa den med häcksax i år eftersom murgrönan lade sig som en heltäckningsmatta på singlet. Så här i efterhand inser jag att det hade gått minst lika snabbt att skapa en berså av ett antal babysyrenplantor...



Mer än fullvuxen murgröna. Den är tuktad nu av
maken (med ett antal getingstick som "belöning")
och antar mer rimliga proportioner.



Om det är höst i rådhusvinet är det fortfarande sommar
i kaprifolen. Det trevliga med vår berså är att den
blommar både vår och höst. Men den doftar inte syren...


Och så får jag väl sjunga femtungans lov igen. Urnorna vid "stora" trappan är planterade med murgröna (jo, det är en bra "grön"sak), femtunga och blåvinda. Den stackars blåvindan är dock nästan kvävd av sina två rumskamrater och orkar bara med en och annan blomma. Men femtungan...



..den väller över alla bräddar tillsammans med
murgrönan. Tio liter vatten om dagen slurpar den
i sig när det, som i går, är tjugofem grader i luften.



"Louise Bugnet" (har varti med många gånger tidigare,
men jag bara måste..) har allt en ros ska ha: form, doft, lång
blomning och, hos oss, fullkomligt friskt bladverk. Hon
kommer säkert att blomma fyra veckor till. Just denna
plantan har ett stort buskage av rosenhallon bakom sig.

Oj, vad vi har haft glädje av vårt grönsaksland! Allt utom ruccolan har varit perfekt. Ruccola har tydligen varit svårodlad för många i år och man kan undra varför. Temperatur, stygga djur, utsädet?



I förgrunden rödbetor som snart ska skördas. Det
är tveksamt om de hinner få någon storlek att
skryta med. Romainsalladen i rad fyra har knutit sig
fint, trots att vi sådde så sent. Plocksallad och den
nyazeeländska spenaten plockar vi dagligen till våra
middagar och spenaten, men inte salladen, kommer
att räcka säsongen ut.
Om man inte gillar den lite jordiga smaken i mangold
kan man göra som jag gjorde i går. Skär den mycket
grovt och låt vätskan koka bort i en kastrull. Det gick
snabbt, det fanns inte så mycket vätska i den. Bryn
smör i en gjutjärnspanna så att det blir riktigt nötbrunt
och vänd försiktigt runt mangolden ett par gånger.
Salta och strö över lite parmesan. Vi åt den till en bit
grillat kött och så sallad förstås. Det var gott!


I morgon blir det gissningstävling!


God eftermiddag önskar


Skogseva


onsdag 26 augusti 2009

Byxor, pannkaka, femtunga och lite mullvad

I går kväll tränade jag för första gången på en hel månad. Det kändes. Tog emot om man så säger. Fick minska några kilon på vikterna för att över huvud taget kunna lyfta, pressa, trycka, böja. Svetten rann i floder, näsan droppad och, ja - låt oss lämna ämnet...



Jag fick ge mig till slut och köpa ett par riktiga
träningsbyxor. Det blev alldeles för varmt att
träna i min mysbyxor med flanellinsida! Nya
"riktiga" byxan är av märket "Röhnisch" och
en v-tröja av samma märke står högst upp på
önskelistan just nu.
http://se.rohnisch.com/

Efter ett sådant pass kan man faktiskt äta skogshuggarmat utan att drabbas av alltför dåligt samvete. Så det gjorde vi. Fläskpannkaka är ju annars något man bara kan äta om man har avverkat en mindre skog, grävt ett dike i stenig mark eller något annat energikrävande. Eller, möjligtvis, om man är pojke i tillväxtåren. Ett halvstort pojkbarnbarn åt vid ett tillfälle upp fläskpannkaka mostvarande innehållet i drygt en halv braspanna och det påverkade inte synbart hans trådsmala kropp...


(Två sådana bitar var blev det.)
Min fläskpannkaka var denna gången gjord på 1 paket
bacon, 5 ägg (det ska vara många ägg, annars blir det
mjölpannkaka), 1,5 dl vetemjöl och 3,5 dl mjölk, lite salt

och en gnutta socker. Ett mellanting mellan ägga- och
pannkaka alltså. Om man gräver ytterligare ett dike
kan man stoppa ner några ostskivor innan man gräddar
i ugnen. Risken är dock stor att samvetet mår hemskt
dåligt efter den kaloribomben!

Den vansinnigt goda och fläskiga pannkakan avåts naturligtvis i växthuset, som fortfarande är tämligen fräscht och blommigt. Oleandern når snart taket, den nedklippta (äppel?)pelargonen är uppe i brösthöjd igen och femtungan fortsätter att överraska med sin friskhet och sitt överdåd av blommor. Det är redan bestämt att nästa års blomlådeblomma ska bli just femtunga. Vi har, låt se, en, två, tre....tio lådor...gånger två blommor i varje låda = hmm, jag får börja spara nu!


Min nya favorit femtunga. Nog för att jag kände till dess
existens, men jag hade ingen aning om att den var så
odlingsvärd. Den lär gå att övervintra också om man kan
erbjuda ett ljust utrymme som håller 5-10 grader. Svala
och ljusa utrymmen är emellertid inte så lätta att skaka
fram. Vi har en sval källare med extra lysrör för rosmarin,
pelargoner, sticklingar och annat - vi får väl testa.

Ytterligare en påminnelse om mullvadars, vistande inom makens och mina domäner, dödlighet skall nu tillkännagivas er. Klockan 09.00 drogs liket av en, sedan obekant tidsrymd, död mullvad fram från underjorden, sittande i en fälla av märket Swiss Flex. Döden torde ha varit omedelbar. Liket lades tillbaka i gången och graven stängdes. Frid över mullvadens minne...


Om ni har små barn i er omgivning, eller om ni känner
er som ett litet barn och inte har något emot bajshumor,
är detta en förträfflig bok. Handlar som synes om en
förorättad och illa behandlad mullvad. En mullvad som
för övrigt inte har den minsta likhet utseendemässigt
med de mullvadar jag så obarmhärtigt mördar.


God eftermiddag önskar


Skogseva

Fåren

Fåren har uppfört sig exemplariskt i år och bara betat och betat. Inte morrat hela tiden som de gjorde i fjol. Selma, "gammfåret", fann sig snabbt i att inget dagligt godis delades ut - föda var något hon fick skaffa själv om hon inte ville gå hungrig. Nu ser hagen ut som den ska göra säger maken, kortbetad och fin. Gräset har klippts en gång för att ge möjlighet åt nytt gräs att spira. Nu går fåren där så fridsamt och betar, vilar och idisslar. Allt under nästan total tystnad. Vilken skillnad från i fjol när de krävde hö och pellets hela tiden. Så går det när man skämmer bort får! De är alltså icke dumma utan har det förstånd de behöver, som Fälldin så diplomatiskt svarade när någon frågade honom om hans djurs intelligens...



Selma, vår (i år) så träget betande tacka.


Systrarna: Storasyster till höger, lillasyster till vänster.
De är naturligtvis tvillingar men väldigt olikstora. Jag
har inte sett dem dia på länge, nu är det ren gräsdiet
som gäller. De håller sig fortfarande i närheten av Selma
men kan beta tio meter ifrån henne utan att bli hysteriska.
Försvinner Selma längre bort rusar de efter henne. Helt
frigjorda är de förvisso inte än.



Lillasysters profil. Hon är mycket smäckrare än sin
tvillingsyster.



Här har vi storasyster. Mulligt, gulligt bullig.

Man kan ju inte påstå att får är vita precis. "Lambi"reklamen är ett enda stort ljug. Det lilla lammet är nog badat i Klorin, jag har aldrig i verkligheten sett ett så vitt lamm. Pälsen hos våra är snarare gul-, brun- eller gråaktig, förmodligen av lanolin och smuts. I tvättat tillstånd, som fårskinnsfällar, kommer systrarna att bli mycket ljusare. Bort, sådana tankar...


Selmas snoriga näsa...


God dag önskar


Skogseva

tisdag 25 augusti 2009

Husets själ - del 2

Man kan kanske säga att den själ huset har består av en utedel och en innedel. Det är inte säkert att utedel och innedel är lika behagliga, trevliga eller vackra, men det beror nog mest på handhavaren. En del handhavare gillar att serva innedelen, andra utedelen och så har vi ju undantagen såklart; Praktexemplaren till personer som är lika effektiva förvaltare av både ute- och innedel. Huset utanför Kalmar har en lika behaglig och skön utedel som innedel. Här finns stora, varierande och välfyllda rabatter, två växthus, odlingslådor och potatisland. Mellan gamla uthuset och det nya gästhuset ligger en japanskinspirerad trädgård där ett silverpäronträd speglar sig i lilla dammen. Stora stenar bildar bakgrund och värmemagasin åt de många krukorna.




En daglilja i en kruka i "japanska trädgården". Snyggt
med stora stenar som bakgrund.

I köksträdgården växte min favoritpotatissort "Maris Bard". Prova om ni är "potatismänniska", den brukar gå att få tag på på Möllevångstorget i Malmö. I odlingslådorna växte praktexemplar av morötter - inte lika många när jag åkte som när jag kom...



Kryddträdgården är anlagd i ett klassiskt rutsystem -
tvärgången anas bara i bilden - och längst bort till
vänster den lika klassiska syrenbersån.

I det stora växthuset hänger hundratals vindruvsklasar
ner från taket. Synd att sorten är sisådär i smaken...



Utanför köksfönstren finns en stor perennrabatt med
rosor, nävor, funkior och så vidjehortensior med de
största blommor jag någonsin sett
. Som barnhuvud!



Överallt står krukor. Här vid gamla uthusväggen en kruka
med mörkt vinröd pelargon och gråluden helichrysum.


I en stor nyanlagd rabatt står en liten ljuvlig
nunneört..



..digitalis i olika rosa nyanser (jag hade många plantor med
mig hem)...



..och luftigt skir violruta. Måste ha...


God middag önskar


Skogseva

måndag 24 augusti 2009

Massmord

Maken skulle rensa i vår berså. Murgrönan hade inte vett att klättra uppåt utan föll trött ner på marken och bildade en grön heltäckningsmatta ovanpå singlet. "Traktor" och kärra kördes dit, häcksaxar, manuell och elektrisk, plockades fram och maken tog frejdigt itu med klippsysslan. En bit ansades under glatt smånynnande. En bit till. Olika sorters grönska samlades i högar runt makens fötter, murgröna, vildvin och kaprifol. Maken skrek. Maken hoppade runt. Manuella och elektriska saxar for åt höger och åt vänster och maken kom galopperade ut ur bersån jagad av arga getingar. Saxarna hade arbetat lite för nära deras hem som ingen av oss visste fanns där. Ett stick i stackars makens huvudsvål blev resultatet. Ompyssling av deltagande hustru. Biltur till byn för att köpa getingavrättningsmedel.



Bersån från utsidan - här kan väl inte finnas getingar?



Joho, det kan det visst! Blottlagt i makens framfart
med olika häcksaxar.

När maken var hemma igen från sin expedition skulle han "bara klippa rent runt getingboet" så att det skulle gå lättare att spraya "dödmedel". Sprayningen skulle utföras när getingarna hade gått och lagt sig. Senare på kvällen alltså. Getingarna gillade inte att det ansades runt deras bo. De blev lite förtretade och stack maken igen. Två getingar gav sig på hans ben. "Jag tar vänster, så kan du ta höger" - och så stack dom. I vaderna! Maken kom galopperande igen. Denna gång blev han inte ompysslad...

När det blivit mörkt gick vi ut med ficklampa och dödsspray. Tyst och lugnt vid boet. Maken tömde nästan hela sprayflaskan och ut ramlade sömndruckna och nersprayade, morrande getingar. Hundra minst. Det osade gift i bersån och låg döda getingar i drivor under boet. När det verkade tyst gick bödlarna till sängs...



Boet lossklippt från bersån. Det var mycket väl
förankrat i den omgivande grönskan.

Vi inspekterade den fina arkitekturen i boet. Inuti fanns tre våningar med kamrar för bebisar.
Bebisarna levde! Och några nykläckta getingar! Den sista dosen dödsspray tömdes över det uppklippta boet.



Getingbebisarna innan de drog sin sista suck...


Hur många liv har vi på vårt samvete egentligen?


God middag önskar


Skogseva

söndag 23 augusti 2009

"Mat i kvadrat"

Vi har varit på Fredriksdal i Helsingborg i dag. En stor matfestival där tio av Skånes bästa kockar under våren och sommaren har odlat grönsaker, kryddväxter och bär i köksträdgården. Kända kockar (mer eller mindre) som komponerat, och i dag lagade till, en komplett rätt av det de kunde skörda i sina grönsaksland.



Vid herrgården står stora krukor med Agapanthus.
Tacksamma att fotografera och vackra att se på.
Vill nog ha några nästa sommar.




Full aktivitet i matstånden för att utfodra alla
som köpt matbiljetter och ville provsmaka.
Köerna ringlade långa och svenskt välorganiserade.



Denna välkända man pratade olivolja och Slow
food och gjorde reklam för sin nya bok.




Är jag elak om jag säger att all thaimat smakar likadant.
Det är gott och starkt men inte så spännande. Denna lilla
smakportion serverades i ändamålsenlig båt.



En kock som ser ut som en kock ska se ut - stor
och kraftig. En man som många gånger har avsmakat
det han lagar till - och förmodligen funnit det varande
gott!



Ett tillbehör i form av spelt. Serverades till en bit välkokt
svinlägg (om jag minns rätt).



Och till sist... När vi körde i morse gick denna flock, bestående
av tolv storkar, och letade föda i de fåror bonden just plöjt upp.
En härlig och ännu inte så vanlig syn! Bilden är inte perfekt,
avståndet var ganska stort.


God kväll önskar


Skogseva