I dag är värmen direkt besvärande. Termometern visar på tjugonio grader och luften står alldeles stilla. Flugorna är däremot inte stilla. De far omkring och irriterar, sätter sig på den nybadade kroppen och vill åt vattendropparna. Det är icke tillåtet för en fluga att tanka på mig! Det blir mycket viftande, sjasande och det sägs många f-ord.
I växthuset började liljorna slå ut i morse. Det är en trevligt lågvuxen sort, ca trettio cm, som dessbättre inte är allför starkt doftande. Närmare bestämt har de ingen doft alls! Men utseende har de.
Lilium Formosanum "Pricei" kallas på svenska
"Basunlilja" - man kan förstå varför. En stiligare
lur kan man knappast tänka sig. Blomman mäter
sjutton cm från topp till tå.
Och som vanligt måste jag fotografera insidan också.
Till skillnad från människans är blommans insida
alltid vacker!
När vi flyttade hit för tio år sedan köpte vi en del trädgårdsredskap vid en garageförsäljning. Vi använder fortfarande alla redskapen, krattor, en ful blå plastkorg som jag tar till när jag bara ska rensa lite ogräs, en gammal handkultivator med långt träskaft som jag vill begravas tillsammans med, och sist men inte minst, en stor vattenkanna i zink.
Kan man annat än älska denna vattenkannan. Rymlig
(femton liter), välbalanserad och patinerad. Jag vill minnas
att den kostade tio kronor för tio år sedan. Jag använder
den dagligen och under växtsäsongen står den ständigt
full med vatten med lite gödning i.
När jag för en stund sedan låg i "poolen" och försökte bli av med lite överskottsvärme kunde jag konstatera att på vissa håll var utsikten snyggare än på andra håll. Östutsikten... Njae.. De stora skuggträden är borta. Nu står det på den tomma gräsplätten en ensam odlingslåda med en nysatt rad hallonbuskar framför. Vackert? Nej. Väx snabbt ni hallonbuskar och dölj lite av tråkigheten. Så småningom kommer också ett avgränsande staket att göra den änden av trädgården lite mer "rumslig". Norrutsikten är helt ok med buskar och med körsbärsträdet med sin runda rabatt under. Söderutsikten är snygg med ett stort gräs framför de tre hängvidena och många buskar av olika sorter. Västutsikten är också helt i min smak...
...med "gräsrabatten" som just nu är en sky av
blommande jättedaggkåpa. Elefantgräsen
"Miscanthus giganteum" får kämpa sig till lite
utrymme, men när de väl har stuckit hakan över
daggkåpekanten finns det inget som kan hejda
dem. Man kan skymta växthuset bakom, det
ligger precis så lummigt och inbäddat som ett
växthus ska göra för att solinstrålningen inte
ska bli för stor. På södersidan får det gärna
bli ännu lummigare. Vi väntar otåligt på att
jättebjörken "Betula maximowicziana" ska
växa till sig på höjden för att ge ytterligare
skugga och att ginnalalönnarna ska växa både
på höjd och bredd för att tillföra buskighet.
Nu har minsann solen gått i moln och jag ska sätta mig i en skön stol med ett glas saft och ett korsord. Kroppen behöver vila och hjärnan behöver motion!
God middag önskar
Skogseva
Tanterna i Rom
3 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!