Maränger och arbetande grisar

Marängerna jag gjorde i går blev illsöta! Måste man verkligen ha så mycket socker i marängsmeten? Det blir säkert maränger även om man halverar sockermängden. Och inte kan man göra dem så jättelika heller för då stämmer inte gräddningstiden. Det var alltså inte något särskilt lyckat bak, men skam den som ger sig. Jag tycker om maränger och tänker göra nytt försök när jag samlat på mig lite äggvitor. Det var i alla fall trevligt med tranbär som smaksättning... Vi tog med marängerna till



yngsta dottern som bjöd på en ljuvligt god kycklinglevermousse och sedan, på vår begäran, hennes vansinnigt goda Jansson. I den saknas varken smör eller tjock grädde. Bäst att inte veta hur många kalorier den innehåller... Som dessert en innovation: Lingonpepparkaksparfait. Kära yngsta dotter: Så synd att du stoppade i pepparkakorna! Men det vet du att jag tyckte, jag åt ju en maräng i stället. Otacksamt eller hur?



Resten av kvällen spelade vi, som vi alltid gör till julen, "Riket". Ett, precis som det står på kartongen, orättvist och spännande spel med frågor om vårt land genom århundradena. Gissa vem som vann! På slutet av spelkvällen (en runda tar några timmar) åt vi som nattmat kycklinglevermousse direkt ur skålen - jag var fullkomligt sprickfärdig när vi åkte hem.



I köket har äntligen amaryllisen slagit ut, en vit och skön blomma som vajar likt en vimpel i toppen av en femtio centimeter hög stjälk. Varför finns det inte låga och knubbiga amaryllisar?



Hyacinterna har också funnit för gott att visa färg, vita som snö de också och med en alldeles lagom doftstyrka. Hyacintdoften kan bli lite väl påträngande, fjolårets blåa varianter fick förpassas till ovanvåningen där det var lättare att stå ut med deras bedövande tunga vällukt.

Denna lilla godbit kan vi inte undanhålla er! Kom som reklamblad med Sydsvenskan i dag. Är det verkligen tillåtet att, som City Gross, ha arbetande grisar i sin tjänst?

God middag önskar

Skogseva