Körsbär och kladdkaka

Vilket körsbärsår det är! Vårt stora fågelbärsträd fullkomligt dignar av bär i färger från rödaste rött till nästan svart, och koltrastarna hoppar runt på grenarna och kalasar. I år är det så gott om bär att det till och med har blivit över åt oss. De största bären sitter som vanligt precis utom räckhåll, men det som finns på de lägre grenarna är fullt tillräckligt för att vi ska kunna fylla magarna om vi vill. Och det vill vi.



Det är en härlig känsla att plocka av de egna bären. Träden
satte vi för nio år sedan och de har burit frukt varje år,
dock aldrig så mycket som i år.

Ätmogna!

I skuggan under björkarna blommar astilben för fullt. Den koreanska har nästan blommat över och nu är det den större "Arendsii" som lyser upp skuggan med sina vita plymer. Astilbe är en riktig nybörjarväxt som man inte kan misslyckas med om man bara har fuktighetshållande jord någonstans i trädgården. I fjol lyckades jag nästan döda mina, då jag glömde vattna dem under en torrperiod. Just där jag planterat dem är jorden inte särskilt fuktighetshållande..



"Astilbe Arendsii"

Nu har eftermiddagen förflutit med kaffe/saftgäster vid långbord under kastanjen. Hälften av gästerna fick sitta i skuggan - tack kära kastanj. En lite mindre gäst höll sig helst i poolen och minsta gästen tyckte att det var skönast att sova i skuggan av bersån. Vi åt nästan upp den supergoda kladdkakan vi bakade i går kväll, även denna gång utan marshmallows- nästa gång måste vi komma ihåg att köpa...

God middag önskar


Skogseva