Blå, vit eller rosa?

Klockrankan i växthuset har länge stått och stampat med knopparna i beredskap. Tvekade in i det sista. Vägrade visa upp sig för storasyster. Hade inte riktigt lust att slå ut. Två timmar efter att syster rest hem flinade de och ropade: "Nu kommer vi!" Och så gjorde de det.



Med ett överlägset leende fullkomligt exploderade
knopparna på "Cobean".

Mysteriet med "Cobean" är totalt. Jag har hela sommaren trott att jag köpte plantor som skulle bli blåblommande. När jag tittade på inköpslappen häromdagen stod det att jag köpt två styck vita "Cobeor". Jag blev glad för det var egentligen vita jag ville ha. Stora vita klockor skulle hänga ner från taket i växthuset. Snyggt!




"Cobea" en face.

Nu har klockrankan "visat färg" och jag kan inte tycka att den är varken blå eller vit. Jag skulle snarare kalla den "rosagrön", och om en sådan färg inte finns har jag härmed skapat den. Eller snarare vår klockranka.



"Cobea" i profil.

Storasyster och lillasyster "Cobea". Det finns ytterligare
cirka etthundra Cobeasyskon i olika stadier. Inom de
närmsta dagarna kommer säkert tjugofem Cobeor att slå ut.

Vad bryr jag mig om klockrankans blommor är vita, blå, rosa eller gredelina - de är lika förtjusande vilken färg de än antar. Formen på blomman är bedårande och det är inte för inte som engelsmännen kallar den för "Cup-and-saucer vine". Nu ska vi tillbringa ännu mer tid i växthuset och njuta av vår vackra ranka. Det skulle inte förvåna mig ocm den skiftar färg och blir blå till slut i alla fall...


God middag önskar


Skogseva