Back in business

...eller kanske inte riktigt ännu.. Efter några dagar på Öland med goda vänner fick vi åka hem en halv dag tidigare än tänkt. Någon märklig sjukdom drabbade mig (mina sjukdomar är alltid märkliga) och jag blev fruktansvärt illamående, utan resultat så att säga, och när vi kom hem i går kväll visade termometern på 39 grader. Svininfluensa? - hoppas inte.




Första natten bodde vi här på Bo Pensionat i Vickleby
http://www.bopensionat.se/. Mycket god mat och riktigt
gammaldags pensionatsmiljö. I Vickleby finns Carl
Malmstens Capellagården, ett givet turismål. Vi tittade
på utställningen med elevalster, fina saker, märkliga saker,
gick runt i trädgården och handlade fröer till nästa års odlingar
och trevliga franska tvålar.

Om jag varit kurant hade jag tagit er med på alla ställen vi hann besöka, men det får vara till ett annat tillfälle.



Andra natten sov vi flott på Drottning Victorias
Vilohem i Borgholm. www.dvh.se/
Anläggningen som tidigare tog emot "pauvre honteux"
har (i år?) öppnat för allmänheten. Stället styrs av
"intendenten", utan vilkens tillstånd ingen anställd
tillåts att så mycket som lämna ut en nyckel!
Gästernas medelålder var dock något högre än
vårt sällskaps och rollatorerna var nästan lika många
som antalet gäster. Dessvärre fanns det inte plats
för oss till middagen eftersom vi inte hade förbokat,
så vi fick promenera ner till Borgholm och blanda oss
med det mycket yngre klientelet där. Synd - jag älskade
den fridfulla andan som rådde i den jättelika parken,
och jag gillar verkligen den stillsamma pensionatstillvaron.

Och med detta drar jag mig tillbaka till sängen. Ytterligare en vecka återstår av makens semester - jag måste tillfriskna snabbt!


God dag säger


Skogseva

Fladdernatt

I natt invaderades vårt sovrum. Om det nu kan invaderas av en styck individ. Maken väckte mig med ett viskande "Jag tror att vi har en "sån" härinne." Jag visste direkt vad han menade. Vad en "sån" var. Vi har nämligen haft "såna" i sovrummet förut. Vi avskyr "såna" och ser absolut att de håller sig utanför huset, och definitivt utanför sovrummet.




Denna lilla raring är en "Nordisk fladdermus". Jag
vet förresten inte om jag tycker att den är en raring.
Inte heller bryr jag mig om om den är nordisk,
turkisk eller kinesisk. Jag konstaterar bara ett det
är ett av få djur som jag inte tycker om - kanske för
att pälsen påminner något om mullvadens..


I alla fall... Jag gjorde som jag alltid gör när vi har fladdermöss i sovrummet - för det har vi med jämna mellanrum - drog lakanet över huvudet och förväntade mig att maken skulle lösa problemet. Jag hörde att han svor. Jag hörde att det smällde. Jag kikade ut ur mitt lakanstält. Maken försökte sjasa ut fladdermusen med hjälp av en t-shirt! Fladdermusen tyckte, med full rätt, att det var löjligt och undvek elegant den svängande trasan. Den flög ljudlöst och snabbt utan att låta sig störas vare sig av naken människa, svordomar eller fladdrande klädesplagg.

Jag undrar om nattens fladdermus såg ut så här. Den
flög lite för snabbt för att tillfälle till närmare studier skulle
ges. Jag hade förresten inte brytt mig om närmare studier
även om den suttit stilla eller legat död på rygg.

Den gjorde en liten sväng bland våra svalor i mobilen över sängen och satte dem i gungning. Fladdermusen flög en halv meter över mitt huvud. Jag kröp tillbaka in i mitt lakanstält. Maken dansade nattlig fladdermusjaktdans. Fladdermusen inspekterade alla hörn i rummet, svepte runt, runt, runt... Maken gnällde "Varför är det alltid jag som ska göra sånt här?". "För att du är man och ska skydda mig från fladdermöss, såklart", blev svaret från mitt lakanstält. Då tröttnade maken och gick och lade sig, fladdermusen fick minsann hitta ut själv. Så småningom somnade vi - trots fladdermusflygandet!

När vi vaknade var den borta...

God middag önskar


Skogseva


I morgon blir det ingen blogg.

(Bilderna har jag lånat av "Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik")

Lappat och lagat

Manlig rationalitet firar triumfer när det gäller "sömnad". Byxupplägg som släpper fixas till exempel lätt med en häftklammerapparat. Eller lim...
Käre maken, som alltid klagar över att vi inte har en stor "ren"gräsmatta att klippa, utan en som är nersolkad med diverse träd, buskar, rabatter och annat som försvårar körningen med åkklipparen, stötte vid senaste klippningen samman med ett av skräpobjekten, en buske, och rev sönder favoritgräsklippningsskjortan. Det muttrades lite. När klippandet var klart reparerade han sin skjorta på ett kärvt och manligt sätt...




..med hjälp av silvertejp! Jag tror inte att en
konststopperska skulle kunna göra det snyggare.
Eller...
Skjortan får nöja sig med att fortsättningsvis
enbart användas i trädgårdsarbetssammanhang.

Konsten att lappa och laga har försvunnit nästan helt. När jag gick i skolan fick vi lära oss att fälla in en lapp med konstifika metoder. Klippa rent hålet till en fyrkant och sedan med ett stycke tyg och fällsöm reparera det hela. Plagget blev ju inte precis osynligt lagat, men användbart i alla fall.




Detta är inte lagning med fällsöm, men en
fullt acceptabel lagning på ett plagg att använda
i till exempel trädgårdssammanhang. Jag kan
tänka mig att gräva i en rabatt iförd byxor
lagade på detta ganska snygga sätt.
(Lappbilderna ovan är stulna.)

Jag har ägnat många år av mitt liv åt strumpstoppning (känns det som). Tills jag en dag hade "stoppat upp" allt mitt garn och gick in i en butik för att köpa nytt. Biträdet kastade sig på golvet i skrattparoxysmer! Stoppgarn! Det hade de inte haft på många år! Alltså går vi numera alltid i totalt ostoppade strumpor. Nya får köpas när de gamla har tagit slut...


Slöseri säger


Skogseva

Skördetid

Jag skulle skunna ställa till med skördefest! Krusbären är plockade och de svarta vinbären är plockade - återstår de röda vinbären. Körsbären som satt lättillgängligt skördade vi direkt in i munnen. Resten, tusenmiljoner, sitter på flyghöjd och lämnas alltså till koltrastar och andra intresserade fåglar. Rabarberna skulle jag nog kunna plocka en del och stoppa i frysen. Jag känner mig rik!

Våra vinbärsbuskar har verkligen dignat av bär.
De svarta är trevligast att plocka - stora och fina,
nästan som vindruvor.



I går skördade vi. Det gick snabbt - på en halvtimma plockade
vi fyra och ett halvt kilo bär. Det finns kvar ett och annat att
plocka och stoppa i munnen när man har vägen förbi buskarna.



Det blev fyra och en halv liter mustig saft.
Bra att ha i vinter om man skulle bli förkyld.
Eller till ett eller annat barnbarn. Eller till
en kaka om man känner för saft i stället för
kaffe. Eller att bara hälla upp i ett glas, titta
på den djupt röda färgen och minnas sommaren.



Risken är stor att det inte finns någon saft kvar
till vintern...


God middag önskar


Skogseva

Nyanser av blått

Jag kan inte låta bli att dela med mig ytterligare av mina förtjusande klockrankor. Det har varit ett litet färgmirakel att följa skiftningen från vit till rosagrön sedan lavendelblå och nu idag är "storasyster Cobea" djup lilablå.



Systrarna "Cobea". Jag lovar att inte plåga er med fler
klockranksbilder.

Basunliljan som jag köpte i våras, och som blommade så villigt med många "basuner", satte raskt nya knoppar och är på gång igen med nya blommor. Nu har liljan, som i förra blomningen var trettio cm hög, vuxit till sig och är en halv meter. Frisk, fin och lättskött sort. Undrar just hur den ska övervintras...



Basunliljan samsas på det hembyggda blombordet
med femtungan - som blommar och blommar och
blommar...

Tomater ska vi inte ha nästa år! Två plantor är för lite för att vi ska vara självförsörjande och det är vad som får plats i växthuset om vi ska den mängd med blommor där som jag vill ha. Det är mer arbete med tomaterna än vad de ger tillbaka, och frilandsvarianterna vill sig icke hos oss. Nästa år satsar vi på slanggurka och köper våra tomater...



Goda och trevliga men inte så goda eller så trevliga.

Dagen har varit lite besvärlig med en make som drabbats av ryggskott. Får se hur det blir med den planerade utflykten till bland annat Piratenmuséet http://www.piratensallskapet.se/museet.htm och lunch på Brummers krog http://www.brummerskrog.se/ i morgon.


God eftermiddag önskar


Skogseva

Blå!

Blå, definitivt blå är klockrankan som under natten genomgått en metarmofos och övergått från vanlig simpel färglös klocka, till en där blodet strömmar ädelt blått i blomådrorna! En i sanning spännande förvandling. Jag är glad och tacksam att de felmärkta plantorna faktiskt blev blå och inte vita.



En vacker blå färg som drar en aning åt lavendel - inte dumt.




Samma storasyster och lillasyster "Cobea" som på gårdagens
bild - i dag mörk och ljus. Tvärtom hos storasyster och mig.

Klockrankan tar upp ett stort ytrymme i växthusets "norra" ände. Den är inte lika vacker nertill som upptill, nertill börjar den nu gulna så smått. Det tar väl på krafterna att producera så stor bladmassa och det hjälper inte att jag vattnar med näringslösning. Det gäller att höja blicken när man träder in i växthuset och titta rankan i ansiktet i stället för på fötterna. Nästa år blir det ingen klockranka, käre maken tycker att hon är lite för närgången när hon sträcker sina gripfingrar efter honom.

Blomman är lika vacker i profil som framifrån.




Här får ni en uppfattning om hur stora klockorna faktiskt är.
Pampiga tycker jag själv.

I går skördade jag våra krusbär för ett marmeladkok. Vi åt krusbärskompott i två dagar när storasyster var här och ändå blev det fyra burkar marmelad. På två små buskar som inte är helt tömda - ett gott resultat tycker jag. Det är överhuvud taget ett fantastiskt bärår, här hos oss i alla fall. Vi har ätit körsbär och bigarråer i mängder och så högt vi har nått i träden och de svarta- och röda vinbärsbuskarna svämmar över av bär. Om de håller till söndag ska jag koka saft - det har jag inte gjort på många år. En saftställning måste köpas först. Jag minns att mamma brukade använda den kökspall som nu bor hos oss, vända den upp och ned och binda fast en gammal handdduk på de fyra benen, sätta en stor gryta under handduken och vips! hade hon en hemgjord saftställning. Jag tror att jag köper en i stället...



Världens godaste marmelad? Jag tycker det! Jag kanske
skulle göra snygga etiketter till burkarna...

God dag önskar


Skogseva

Blå, vit eller rosa?

Klockrankan i växthuset har länge stått och stampat med knopparna i beredskap. Tvekade in i det sista. Vägrade visa upp sig för storasyster. Hade inte riktigt lust att slå ut. Två timmar efter att syster rest hem flinade de och ropade: "Nu kommer vi!" Och så gjorde de det.



Med ett överlägset leende fullkomligt exploderade
knopparna på "Cobean".

Mysteriet med "Cobean" är totalt. Jag har hela sommaren trott att jag köpte plantor som skulle bli blåblommande. När jag tittade på inköpslappen häromdagen stod det att jag köpt två styck vita "Cobeor". Jag blev glad för det var egentligen vita jag ville ha. Stora vita klockor skulle hänga ner från taket i växthuset. Snyggt!




"Cobea" en face.

Nu har klockrankan "visat färg" och jag kan inte tycka att den är varken blå eller vit. Jag skulle snarare kalla den "rosagrön", och om en sådan färg inte finns har jag härmed skapat den. Eller snarare vår klockranka.



"Cobea" i profil.

Storasyster och lillasyster "Cobea". Det finns ytterligare
cirka etthundra Cobeasyskon i olika stadier. Inom de
närmsta dagarna kommer säkert tjugofem Cobeor att slå ut.

Vad bryr jag mig om klockrankans blommor är vita, blå, rosa eller gredelina - de är lika förtjusande vilken färg de än antar. Formen på blomman är bedårande och det är inte för inte som engelsmännen kallar den för "Cup-and-saucer vine". Nu ska vi tillbringa ännu mer tid i växthuset och njuta av vår vackra ranka. Det skulle inte förvåna mig ocm den skiftar färg och blir blå till slut i alla fall...


God middag önskar


Skogseva

Sensommarkvällar

Nu har storasyster rest hem och det är återigen bara maken, jag och katterna. Det har varit trevliga dagar, lagom varvade med utflykter och slappt ingenting, korsord, Uno, Alfapet, Margaritas och vin. Tack för kärt besök säger vi och ser fram mot att ses igen fram mot höstkanten.

Kvällarna är fortfarande tämligen ljusa och ljuvligt sköna att tillbringa i växthuset. Inte gärna utomhus, eftersom den svenska sommaren har dragit sig tillbaka och för tillfället inte bjuder på högre temperaturer än sådär femton grader. Så nu tänder vi fotogenlampan och sitter "ute fast inne", och kurar skymning.

Fotogenlampan från farföräldrahemmet är en
stämningsskapare som ger ett alldeles lagom
och mjukt sken.

Att sitta en stund på senkvällen med ett korsord, tycker vi båda är trevligt. Vi samsas alltid om samma korsord. Det går till och med att vara tre om krysset - det har vi ju varit nu några dagar - en fick läsa upp och ner! Efter många års lösande har vi, om jag får säga det själv, blivit duktiga på det och har numera problem med att hitta tillräckligt svåra kryss. DN har svåra söndagskryss som vi har tillgång till och så prenumererar vi på:

..denna tidning. Vi har inte lyckats hitta någon
med svårare kryss. Under semestern går det åt
många, många...


I dag blev det en städ- och gräsklippningsdag. Gräsmattan är grön och fin tack var regnen, rosorna är ledsna och en del knoppar ruttnar faktiskt bort - trist.

Men fortfarande sjunger både koltrast och taltrast...


God eftermiddag - trädgårdssysslorna kallar!

Skogseva

Arkiverade örter

En trevlig dag kan man tillbringa med att först luncha på Tirups örtagård. Vi åt var sin bulle med ost och skinka. Lunchen gjorde vi emellertid kort eftersom det satt allt för många och allt för skrikiga barn vid bordet bakom oss.



Om det inte är rasande mycket folk med skrikiga telningar i
örtagården kan man strosa runt och njuta av de doftande
planteringarna. (Tirups bild)

Muffins med ananassalvia
Ingredienser: (ca 15 muffins)
50g smör eller marg.
2 ägg
2 dl socker
3 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1dl kaffegrädde
1 burk krossad ananas (225g)
Glasyr:
11/2 dl florsocker
3 tsk ananasspad
8-9 färska ananassalviablad

Sätt ugnen på 200 gr. Smörj och bröa muffinsformar eller pappersmuffinsformar.
Smält smöret och låt det svalna. Vispa ägg och socker vitt och poröst.
Blanda vetemjöl med bakpulver och sikta ner i äggsmeten varvat med kaffegrädden. Tillsätt det smälta, avsvalnade matfettet och det avrunna ananaskrosset. Rör försiktigt smeten slät.
Fyll formarna till ¾ med smet och grädda i 15 min.
Tag muffinsen ur formarna. Blanda florsocker, ananasspad och hackade ananassalviablad till en slät glasyr och bred över muffinsen.
Ät och njut!

(Tirups recept)

Om man sedan vill veta lite om sin släkt kan man åka hit:



..till Stadsarkivet i Lund och ägna sig åt en stunds forskning, vilket vi alltså gjorde. Fick veta intressanta fakta om släkten på storasysters och min pappas sida. Mångkilotunga böcker plockades fram och vita vantar krävdes för att bläddra i dem. Spännande att se förfädernas namn fint präntade i de gamla luntorna.

Käre maken har just serverat oss var sitt glas vitt vin - själv står han i köket och lagar till en pizza. Han är en god make!


God middag önskar jag er som inte har en man som fixar till den...


Skogseva

Onyttigt och nyttigt

Om man gör en utflykt till Österlen och har varit och sillunchat i Kåseberga är det perfekt att avsluta med kaffe och kaka på Olof Viktors. http://www.olofviktors.se/.

Jag åt en seggod chokladkolatriangel..

..storasyster åt en citronmarängpaj..

..och maken ett jättelikt, frasigt wienerbröd.

Med oss hem köpte vi ett fullkornsbröd. Som synes
nästan slut. Kan rekommenderas! Jag letade i
Jan Hedhs stora bok "Bröd", som jag är ägare till,
och där finns receptet. Jag ska sätta av fem höstdagar
och baka ett antal limpor av detta otroligt goda
surdegsbröd.



Vi köpte också med oss en påse mycket goda
chokladsnittar. Dyra som guld - fyrtiosex kronor
för tio styck! Jag som aldrig annars köper "småbröd"
tycker att det är orimligt dyrt, men det är kanske

ett helt normalt pris.

I dag stannar vi hemma och gör ingenting. Lite pyssel med släktforskning, lite pyssel med plantering av fyrtio pelargonskott...

Käre maken ska pyssla med att steka en storkyckling, det tar en stund. Den ska ätas med pressgurka och gelé. Nästan en höstmiddag och väldigt passande till rådande väder.


God middag önskar


Skogseva

Fisk och hav

I dag gjorde vi en utflykt. Vi brukar köra hit med storasyster och äta en "sillamacka". Ni har säkert haft det som utflyktsmål ni också. Så har även alla tyskar, italienare, stockholmare och andra turister som gästar vårt fina Skåne. I dag var samtliga där och köade tillsammans med oss. För att få sin stekta sill. Ty vädret var lämpat för en utflykt just hit. Inte regn, inte sol, bara grått.




Där är vackert. Om man vänder ryggen mot land
kan man koncentrera sig på havet, som i dag låg
grått och såg blytungt ut.




Inte en människa så långt ögat kan skåda. Inte en båt, inte
en fågel, säkert heller inte en fisk. Om man inte vänder
sig om.




Där finns det i alla fall fisk.
Känner ni igen platsen?


God middag önskar


Skogseva

Stängt

På grund av tidsbrist.




Selma visar gärna upp sin ädla profil!


God middag önskar


Skogseva

Blekblå

..eller snarare ljust violett, som en lavendelblomma, är kjolen på "Blekitny Aniol". En klematis som jag hittade av en slump och som har precis den blå/violetta färg som jag tycker om. Som jag har väntat på att den skulle slå ut! Jag har följt utvecklingen noga från tidigt i våras när den började klättra upp i vår lilla självsådda lönn (som nu är sex m hög), där den med sina små grenfästen klamrade sig fast och slingrade sig runt lönnens nedersta grenar. Den växte raskt och är nu ca två meter hög och ska så småningom nå fyra meter. Då kommer blommorna att sväva som blå klockor i nederdelen av lönnkronan. Nästa sommar, kanske...



För några dagar sedan var den första knoppen
redo att slå ut. Den var lite luden som om den
hade en sommarpäls på - rädd att frysa?



Den visade sig vara underbar i sin ljusa, sköra
blekvioletthet.



Spröd, elegant - en typisk primadonna i
trädgårdssammanhang!

Tittar man nära kan man se alla blodådror, vener,
artärer, som i vanlig ordning leder...

...till hjärtat - Blekitnys hjärta!

God eftermiddag önskar


Skogseva

Blott blått

Blå är skymningen, blå är våra katters ögon, blå är våra blomster.




Katten som alltid är på jakt. Blå ögon - ständigt
spanande efter byte. Bär hem i triumf, jamar och
presenterar. Lägger det för våra fötter, kastar sig
ner på marken och slickar ointresserat sina tassar.
Ger fanen i sin fångst..




Ljuvliga salvia! Blåaste blåa, godaste goda.
Väldoftande vackerhet som dominerar
kryddlådorna. En skönhet som borde flytta in
i "finrummet", perennrabatten. Den har allt
som krävs, doft, färg, form. En perfekt partner
åt en ros...




Lycklig den som är ägare till en planta av nävan
"Jolly Bee". Om man som vi har två stora rabatter
fulla av ständigt blommande, kollossalblommande,
överdådsblommande, rabattöversvämmande blå
nävor, skulle man blåsa ständiga trumpetfanfarer
av glädje!




Tjocka blå lister runt växthuset. Aromatiskt
doftande humlelockande lavendlar i mängder.




Lavendel i två färger, ljusblått, mörkblått.
Vilken är vackrast? Det går verkligen inte att
svara på. Man kan inte jämföra två skönheter.


Och med detta kan jag så småningom gå ut i den blå skymningen - njuta av blått i blått, känna dofterna och lyssna till taltrast, koltrast och trädgårdssångare, som fortfarande förljuvar våra sommarmorgnar, sommardagar och sommarkvällar med sitt outtröttliga sjungande.


God middag önskar


Skogseva

Nattilska

Man ska inte berätta om sina drömmar...



Jag kan vara otroligt hatisk i mina drömmar.








Jag kan känna mig mordisk i mina drömmar...




Jag kan bli fruktansvärt arg i mina drömmar...









Jag kan skrika i frustration och vrede i mina drömmar...





Min vrede skrämmer mig...









Någon har förstört för mig...




Jag måste ge igen...





Jag gnider in ansiktet på min antagonist med leverpastej!








God middag önskar


Skogseva