I går kväll kunde jag konstatera att getingboet vuxit sig ordentligt stort och att getingarna hade började avrunda och sluta till sitt bo nedtill. Boet hängde nu en bra bit nedanför holken och hela bygget var ganska imponerande. Alltså var det dags för nya foton i dag!
Det första jag såg var att det fina regnskyddet som i förrgår såg ut så här:
i dag var borta!
Hade det ramlar ner? Var getingarna missnöjda med formen och tänkte designa ett nytt? De var i alla fall i full färd med att bygga ett nytt tak.
Jag gick runt holken, på behörigt avstånd för aktiviteten var stor, och blev ganska så bestört, för där getingarna i förrgår höll på med sin utbyggnad, den som var nästan färdig igår,
såg det ut så här!
Ett stort gapande hål där mängder av bålgetingar förtvivlat höll på med reparationsarbete.
En ensam bålgeting satt på en stängselstolpe. Trött, matt eller kanske sjuk trodde jag. Icke! Den satt och knaprade nytt byggnadsmaterial från stolpen.
Jag lämnade getingarna åt deras renoveringsarbete och satte mig i växthuset med min lunch. Sedan rensade jag några rabatter.
Gick för att inspektera bålgetingboet ännu en gång. Då fick jag se något intressant; en vråk som lyfte från fågelholkens tak! Förövaren upptäckt mitt i sitt illdåd! Vråken hade hittat ett perfekt lunch- och middagsställe, takterrass med självservering! Om det var en orm- eller bivråk kan jag icke avgöra - den rackaren fick bråttom därifrån, men en bra gissning är nog ändå bivråk eftersom de tydligen tycker att det är mumsigt med getinglarver.
Jag hann naturligtvis inte få fram kameran tillräckligt snabbt för att fotografera vråken men jag fick i alla fall en bild av den oro den spred bland de getingar som var kvar. Samtliga irrade runt och surrade och burrade.
Är det verkligen lönt att fortsätta med renoveringsarbetet?
Nu när bivråken har hittat ett stamställe!
God middag önskar
skogseva
Jisses!
SvaraRaderaDramatik på högsta nivå.
Det är nästan (men bara nästan) så att man tycker synd om getingarna. Jag antar, att du höll dig på behörigt avstånd för ett gäng sura bålgetingar är nog inte att leka med. Även om man gör mycket för att få bra bilder, vilket du alltid lyckas med. Allt för konsten?
Kramar från en nog fegat....
Du lever farligt....har du cortison hemma ??
SvaraRaderaHoppas dom håller sig kring sitt bygge, när jag kommer! Kram
SvaraRaderaPrästgårdseva: Jo, det var faktiskt ganska dramatiskt och jag tyckte faktiskt synd om getingarna som slitit så med att först tugga sönder holken för att sedan bygga ett nytt och stort bo av det söndertuggade. Denna gång var jag mycket försiktigare när jag fotograferade. Den understa bilden fick jag genom att sticka upp kameran över planket och snabbt fokusera, seedan dök jag och skyndade därifrån! Du hade säkert gjort detsamma...
SvaraRaderaKramar till dig
Inger: Utan faror ingen spänning i tillvaron! Eftersom jag är stucken flera gånger tidigare i mitt liv tror jag inte att jag är känslig. Jag överlevde i alla fall tre bålgetingstick på samma gång!
Storasyster: De verkar vara envisa rackare som inte har förstånd på att se sig besegrade så de finns säkert kvar när du kommer. Du får emellertid stå ut med alla nerfallna smågrenar som ligger i närheten av surret - jag har ingen lust att plocka just där...
Kram från lillasyster