torsdag 28 januari 2010

Nyvinter


Och så kom det ett nytt snöfall - vilket i ordningen denna vinter?




Pipande vindar kastade snöflingorna åt alla väderstrecken. Snön murade igen fönsterna åt öster och åt väster.

Jag eldade upp en kvarts kubikmeter ved men frös ändå invärtes. Någon liten sjuka finns nog i kroppen.





Jag placerade mig vid köksfönstret med kameran och studerade och fotograferade de stackars småfåglarna. De kom i hundratals, åt och åt och åt. Det krävs mycket fett för att en liten krake ska kunna hålla värmen i blåst och kyla. Koltrasten såg ut att frysa mest. Satt uppburrad länge, länge. Snön lade sig på hans svarta blanka huvudfjädrar. Stackars frusna koltrast.




På morgonen i dag var allting nypudrat och vackert vitt. Alla fotsteg och gropar igenfyllda med nysnö. Ett nytt och alldeles onödigt lager. Men vackert! Tröttsamt vackert.





Koltrasten satt i häggen. Tinade upp efter snö, blåst och kall natt.





Och jag fotograferade det tröttsamt vita, vackra. Fokusera, flytta i sidled, trycka av...





Skulle jag ha beskuret så att trädstammen inte kom med? Men då hade man ju inte sett den vackra kurvan!





Trots snö, trots kyla, trots vindar och stygg vinter finns det hopp. Tåliga knoppar, härdiga uthärdare! Av er blir det vita syrener om några månader.


Jag längtar...


God eftermiddag önskar


Skogseva

10 kommentarer:

  1. Om ett par månader är landskapet förändrat,åker och möter solen den 9/3.

    SvaraRadera
  2. Inger: Du är då en soldyrkare! Det behövs säkert lite dyrkan efter denna solfattiga vinter. Undrar hur landskapet komme att se ut?
    Kram
    Eva

    SvaraRadera
  3. Jag mötte solen idag även om den inte var jättevarm, men tillräckligt för att snön på verandan skulle börja smälta. Visst är det vackert med det vita täcket, men det är vackert med syrener också. Kram från storasyster

    SvaraRadera
  4. Storasyster: Visst kändes det att solen värmde i dag men här ligger snön fortfarande kall och vit även om det i Lund var saltslaskigt. Jag föredrar åsens kalla och rena(?) snö framför lundaslasket som kröp in i mina (fel)valda stövlar.
    Kram från lillasyster

    SvaraRadera
  5. Puss min söta mamma -NU gick jag in o tittade. Det är ju tydligen här du lever ditt liv. Kan vi träffas i den verkliga världen snart???

    SvaraRadera
  6. Fan. Varför kan man inte fylla i sitt jävla namn utan måste skicka som "Anonym"????

    SvaraRadera
  7. Vackra foton från din isande kalla ås. Jag lider tillsammans med fåglarna. Tur, att du bjöd på lite vårhopp på slutet! Krya på dig!
    Kram
    Eva

    SvaraRadera
  8. Prästgårdseva: Jag led också - särskilt med koltrasten som nästan verkade apatisk i eländesvädret.
    Jag mår sisådär, men i morgon måste jag vara ok annars missar jag en bridgelektion och det är inte bra...

    SvaraRadera
  9. Vilka fina bilder du visade. Matar fåglarna för fullt här hemma. Var till och med så blödig så jag gav rådjuren lite hö. De såg ut att ha så svårt att hitta mat när det är så mycket snö. Hoppas de tackar mig genom att låta bli min trädgård denna sommar. Ha en fin fin helg /Gela

    SvaraRadera
  10. Gela: Visst har både rådjur och hjortar det svårt men är du inte rädd för att rådjuren tar för givet att du ska hålla dem med rosenknoppar till sommaren om du ger dem hö nu? Men jag förstår dig - hade jag haft tillgång till hö hade jag också gett dem en skvätt.

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!