måndag 4 januari 2010

3D-trubbel

Maken och jag skulle gå på bio idag. Jag hade bokat biljetter i god tid, ty så göra man som pensionär. Bokar allting i god tid. Är alltid ute i god tid. Packar sin resväska dagar i förväg. Sitter länge på perrongen och inväntar tåget man ska resa med. Om utifall att och för säkerhets skull...



I lika god tid hämtade vi ut biljetterna, som skulle hämtas senast en halv timme före föreställningen. Om utifall att och för säkerhets skull...

Vi hade valt att gå på en barn- och pensionärsvänlig tid, klockan 14.00. Inget drällande i Lund i sena kvällstimmen, nä minsann! En föreställning mitt på dan, för säkerhets skull...



Vi hann fika före filmen, det var ju lunchdax. Käre maken tjatade sig sedan till en liten, liten godispåse. Jag är lättpåverkad - jag stoppade i några bitar jag också. I en garanterat prasselfri plastpåse. Popcorn i papperskorgsstora boxar avstår vi gärna från. Nu var vi förväntansfulla och redo för filmen. En tur in på toan också - för säkerhets skull...



Vi skulle se filmen "Avatar" i 3D. 3D har jag inte upplevt sedan jag var barn och fick en 3D-serietidning i min hand. Glasögon fanns med i serietidningen. Ett rött och ett grönt plastglas i ett par obekväma pappbågar. Serietidningen handlade om en liten eskimåpojke på Grönland. Jag minns speciellt hur igloon såg ut genom ett rött och ett grönt plastglas. Snöbyggnade buktade ut så att den hotade att ramla ut ur serietidningen.



Allt detta ut- och inbuktande skulle vi få uppleva, från en filmduk denna gång. Men var fanns glasögonen? Säkert i salongen, trodde jag.
Jag lämnade fram biljetterna till biljettuppsamlarmannen och käre maken frågade var vi kunde hämta rödgrönglasögonen. För säkerhets skull...



"Näää, det här är ingen 3D-föreställning" sade biljettuppsamlarmannen. "Vi kan inte visa 3D-filmer här, det kan man bara på ett par biografer i Malmö."

Vi fick pengarna tillbaka.

Vi åkte hem och bokade nya biljetter på en biograf i Malmö. Klockan 12.40, mitt på dagen. För säkerhets skull...


God middag önskar


Skogseva

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!