lördag 27 mars 2010

Repris

Och så var det dax igen....

Man tager ett rum med ett vanligt simpelt trägolv och rensar det från möbler. Man låter någon som är utrustad med en större portion tålamod än man själv maskera golvsocklar och den icke flyttbara bokhyllan.

Man skurar och skurar och skurar.
Man sköljer och sköljer och sköljer.










Nu är golvet så skinande rent som det förmodligen aldrig varit förr, så man börjar fundera på att sätta tillbaka möblerna och strunta i hela projektet. Slippa rörigheten och otrivsamheten.




Men käre maken har ju redan skickats ut i kylan för att införskaffa en burk/hink/dunk golvfärg. Tjock plånbok krävdes. Man skulle kunna tro att vi tänkte täcka golvet med bladguld...



En sådan här för målningen nödvändig artikel köptes också... Nej, naturligtvis inte en citron,





















...utan en präktig roller som jag använde för att fokusera på citronen som låg på bordet. Lite roligt måste man ha mitt i tristjobbet...

Alla kanter är målade, i morgon drar vi i gång rullningen.


God middag önskar

Skogseva

6 kommentarer:

  1. Vet hur rörigt och otrivsamt det är,har fått tapetserat vardagsrummet när jag var borta,alla pinaler från bokhyllan ligger i kartonger,väntar på en ny hylla nu.Allting har sin tid......
    Kram i lördagsskymningen

    SvaraRadera
  2. Inger: Du har fått tapetserat, vi får minsann göra det själv.
    "Tid att kasta sten i flodens vatten, tid att samma stenar åter samla." (Kommer du ihåg?)
    Kram från oss båda på åsen.

    SvaraRadera
  3. Många har sjungit citronens lov i både ord och bild men aldrig har jag sett en citron avbildas genom en roller. Definitivt ingen repris.
    Underbart!
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Prästgårdsväninna: Jag skall alltid ha en roller till hands i fortsättningen när jag fotograferar. Det var mycket annat som hade varit roligt att fotografera på det sättet om jag hade haft tid!
    Kramar från en färgstänkt
    Eva

    SvaraRadera
  5. Prästaeva: I dag vit i morgon mer färgstark - nämligen röd! Blir högröd om kinderna när jag spelar bridge! Av spänning, anspänning, koncentration... Inte så vackert och inte så kul att sitta där med blossande kinder bland alla vana, svala och samlade bridgespelare. Men jag lyser onekligen upp om man så säger..
    Kramar från en annan
    Eva

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!