lördag 20 februari 2010

Leverpastej och sockerbullar

Lånehunden Arwen bor hos oss under sportlovsveckan. Svarta, vackra hunden invaderar köket och förpassar nyfikna katterna till trappan där de sitter och studerar invadören. Försiktiga Arwen låter katterna vara - de existerar inte för henne...

Katterna går rundor runt den sovande Arwen men rusar tillbaka upp i trappan när hon öppnar ett öga eller om hon låter undslippa sig en välbehagsgrymtning.



Hunden tog med mig ut på långpromenad fullkomligt oberörd över det faktum att ingen har plogat skogsvägarna. Den långbenta skönheten skuttade fram i snö som stundtals nådde henne till magen.




Fram och tillbaka, fram och tillbaka förlängde hon för sin del vår promenad med minst det dubbla. Jag gick så rakt jag bara kunde...




Mitt i sitt skuttande tvärstannade den vackra många gånger, lyssnade med huvudet på sned, tittade stint ner i snön. Grävreflexen utlöstes väl av en mus eller sork som rörde sig under snötäcket. Att snön var blöt och tung att gräva i brydde hon sig inte ett dugg om. Efter någon minut kom hon upp lycklig med nos, ögon och öron fulla av snö. Sprang en liten bit till och startade hela proceduren igen. Det var tydligen mycket liv och rörelse under det vita täcket, men jaktlyckan stod inte den svarta damen bi. Hon var lika glad ändå...




Hunden var tröttsamt alert trots snömängderna. Det var inte jag. Jag hade mjölksyrade ben när vi närmade oss Genarp.




För att pausa och vila lite tittade vi in i ruinerna efter den gamla vattenkvarnen vid Höje å. Ån är isfri och porlade glatt, men åbrinkarna kommer nog att ligga snötäckta länge.




Svarta hunden får en leverpastejsmörgås när vi äter frukost, en vana som vi lärt henne och som hon verkligen inte tänker frångå. Hennes besvikelse blev stor när hon i morse fick en smörgås utan pålägg. Leverpastej var icke med i senaste matleveransen. Syftet med den tunga snöpromenaden till Genarp var alltså att inhandla leverpastej till Arwen. Så går det när man ger en hund fula vanor!



Det kändes inte längre så tungt varken i ben eller sinne efter ett besök i bageriet och ett sockerbullsköp. Leverpastej till hund, sockerbullar till människor. Vi slapp pulspromenad hem - käre maken hämtade oss med bilen. Jag var tacksam, Arwen hade säkert orkat pulsa hem också!


God eftermiddag önskar

Skogseva

8 kommentarer:

  1. Det var ju tur att det inte blev något snöoväder så överlämningen gick bra! Har också trötta ben efter att ha pulsat i snö med Lisa, men man får väl glädja sig åt första dagen med plusgrader på si så där två månader!
    Och så har jag varit i Ystad och köpt en fin Espritblus..

    SvaraRadera
  2. Yngsta: För säkerhets skull kom Arwen redan i går, stackars C körde först till Halmstad med katten och sedan hit med hunden... Plusgrader på gott och ont. Jag fasar för klafset som kommer. Men först ska det komma mer snö och mer kyla.
    Får väl se blusen så småningom, du är väl värd den!
    Puss o kram

    SvaraRadera
  3. Ser att det är labrador i den vackra svarta damen! Härliga hundar! Så levnadsglada att det är riktigt smittsamt!!:)

    Trevlig kväll!

    SvaraRadera
  4. The Secret Garden:

    Jomenvisst är det så! Den vackra damen är en jaktlabrador och en riktigt glad sådan också.

    Trevlig lördagkväll önskar jag dig också.

    SvaraRadera
  5. Visst är det härligt med hundar. Får låna några svarta skönheter ibland. De är alltid glada att få vara ute. Ha en fin fin helg/Gela

    SvaraRadera
  6. Gela: Visst är det trevligt med "lånehundar". Trevligt att låna dem och skönt att lämna tillbaka när det är dags!

    Trevlig helg önskar
    Eva

    SvaraRadera
  7. Jag vill också ha en hund som kan ta med mig ut på långa vinterpromenader. Hoppas ni får en mysig hund-vecka :) puss&kram

    SvaraRadera
  8. Hannzoo: Ja, det är ju ganska tvingande med en hund. I vått och torrt... Jag har djävulskt ont i vaderna av att pulsa i snön, men icke desto mindre är det dax igen!
    Puss o kram stumpan.

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!