Degen fick vila skönt i kylskåpet en stund.
Kalla degen kavlades ut och jag klädde omsorgsfullt pajformen. Lät formen vila skönt i kylskåpet igen.
Stöttade kanterna med folie - nedkasade kanter var icke önskvärda. Gräddade i ugn i lagom temperatur under lagom lång tid. Jag plockade ut en gyllene, frasigt pajskal som fick svalna stående på diskbänken.
Jag rörde samman åtta äggulor från lika många vackra vita ägg
med två deciliter socker sprungna ur den skånska myllan,
saften från ekologiskt odlade citroner - och rev ävenså av en del av det ekologiskt odlade skalet .
Rörde ner några deciliter fet kogrädde från skånska, glada och välskötta(?) kor.
Rörde, vispade icke, ty det stod klart och tydligt i receptet.
Hällde smeten i pajskalet. (Här slutade jag fotografera.)
In i ugnen 145 grader i 45 minuter.
Resultat: Fyllningen lika flytande som när jag satte in den i ugnen.
In i ugnen igen i 15 minuter.
Resultat: Fyllningen lika flytande som när jag satte in den i ugnen.
In i ugnen igen i 15 minuter.
Resultat: Fyllningen lika flytande som när jag satte in den i ugnen....
Här började jag svettas!
Desperation. Gäster som förväntade sig en dessert skulle anlända. Skivade snabbt några äpplen, bakade av med lite rårörsocker i ugnen. Vispade äggvitorna som skulle svävat ovanpå citronpajen och dängde ner dem på äpplena. Bakade av igen.
Resultatet blev ätligt/halvgott/ halvsnyggt. Något fräschare än dagenfterbilden visar.
Det flytande elände som skulle blivit en läcker citronmarängpaj slängde jag ut i carporten.
Ville inte se.
Så mycket mejerismör. Så många hönsägg. Så mycket kogrädde. Så mycket arbete.
Ville inte se.
Så mycket mejerismör. Så många hönsägg. Så mycket kogrädde. Så mycket arbete.
Kära "Kalasgott"blogg, vad gjorde jag för fel? För det är väl inte så att du glömt skriva i receptet att citronkrämen skall sjudas? Så som man sjuder krämen i alla andra recept på citronmarängpajer...
Den citronmarängpaj som enligt din blogg är den godaste som finns, som har Gordon Ramsey som upphovsman och som har bakats av mig befinner sig alltså nu i vår carport. Rinnande, ratad, förkastad, bespottad!
Och skulle det vara så att vilda djur hittar den flytande pajen och har lust att kalasa på den betraktar jag det som en välgärning.
Om inte, kära "Kalasgott", jag tror säkert att fyllningen stelnar så småningom. I alla fall om det fortsätter att vara minusgrader.
God dag önskar
Skogseva
Vilka härliga bilder! Den på äggen är underbar! Trevlig blogg, fina recept!
SvaraRaderaHa det bra!
/Lena
Lena: Välkommen hit! Och tack för omdömet.
SvaraRaderaTrevlig söndag önskar dig
skogseva
Vilken fadäs och slöseri....men rätt kul för betraktaren.Det skulle nog sjudits.
SvaraRaderaDen fina bärnstensskålen kom till användning!
Inger: Slöseri med gudsgåvorna! Jag tror också att det var någon miss i receptskriveriet. Kan man begära skadestånd tro? Bärnstensskålen kommer att vara bra till mycket..
SvaraRaderaDet hade nog blivit en god paj om receptet varit fullkomligt. Jag tror också att sjudning gjort susen. Kram från storasyster
SvaraRaderaStorasyster: Jag ska testa med ett annat recept, det finns tusentals på nätet. Så klart jag valde fel!
SvaraRaderaKram från lillasyster
Åh, nej!
SvaraRaderaDet vattnades i munnen och när den dystra sanningen avslöjades, kändes det som om godbiten rycktes undan precis framför ögonen på mig.
Krmar
Prstgårdseva: Snuvad på godsaken eler hur... Själv kände jag mig inte bara snuvad på godbiten utan dessutom lurad av ett ofullständigt recept. Så kan det gå om man inte använder "Sju sorters kakor" eller andra tillförlitliga kokböcker.
SvaraRaderaKram från en annan
Eva