Fika måste man göra när man går på upptäcktsfärd. Det
blev ett italiensktklingande ställe som ligger på ett hörn. Jag
vet inte om jag skulle hitta det igen, helt klar och redig var
jag definitivt icke. I alla fall var bruschettorna goda och
"lattarna" (trött på det ordet) konstfärdigt utsmyckade.
Området lockar till sig turister från alla håll och kanter,
så vi var inte ensamma om att stå och stirra på, havet,
husen, folket.
Ingen ska inbilla mig att området är till för andra än de
absolut mest besuttna i vårt samhälle. Man bor inte här
om man inte har pengar, så enkelt är det. Detta är
sannerligen inget område för den vanlige, hårt arbetande
men ganska fattiga malmöbon. Här är alla lyckade och
dugliga. Hur tänkte ni styrande när ni planerade detta
förstklassiga område för förstklassiga medborgare med
stora plånböcker i förstklassigt skinn?
Till och med grönytorna skvallrar om pengar, status, exklusivitet.
Det är välansat och prydligt, med dyra växter i sobra färger.
Inget grällt. Gult eller rött? Nä, nä sådana skrikfärger är för
populasen! På sina ställen står ofantliga mängder vackra gräs.
Normalt planteras några tillsammans, här så många att hela
grässkogar bildades. Vackert och säkert kostsamt.
Som ett slag i ansiktet! Här växer inga vackra gräs och
här finns inga prydliga rabatter. Här är det skräp, lort
och fula hus. Klipper man ens gräset här?
Här är det polisnärvaro, torftig miljö, upproriska ungdomar
och tunna plånböcker. Här är det elände, motsättningar
och utanförskap - men säkert också gemenskap. Här är det
en blandning av dugliga och odugliga. Här finns hårt
arbetande människor men också samhällsparasiter. Här
finns inflyttad intelligentia men också inflyttad drägg. Här
är sannerligen inte alla lyckade. Jag kan inte tänka mig att
detta Rosengård någonsin kommer att bli ett högstatusområde.
(Maken vågade nästan inte stanna när jag ville ta en bild.)
Vilket område skulle du välja om du inte behövde tänka på ekonomin?
Nu har jag fått medicin mot den lunginflammation det visade sig att jag har.
God middag önskar
Skogseva
God middag önskar
Skogseva
Nä, det är väl detta som är Malmös ödesfråga. Det handlar om hur staden kan hantera framtiden för, och med, de många öster om "järnridån" - järnvägsspåren som i dag skiljer välanpassade från "de andra". Mycket handlar om jobb, som kräver kunskaper i svenska, som kräver integration, som bygger på förtroende för det nya landet och individuella fördelar om man är flitig och "anpasslig". Säkert inte så lätt; speciellt inte om en patriarkalisk kultur lägger hinder i vägen. Detta verkar hopplöst, men som sagt, här är säkert Malmös ödesfråga!
SvaraRaderaJag har bott ett decennium i liknande områden och har bara bra erfarenhet. I "fina" villaområden är det också stölder, bråk, rasism och annat av deras ungdomar..
SvaraRaderaRosengprdens egen nättidning:
SvaraRaderahttp://www.guldvalet.se/rosengard/
Inte gjort av journalister utan av dem som själva bor där.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHannele: Jag är säker på att om man så att säga är "medlem i klubben" är det helt ok att bo både i Rosengård, Tensta och allt vad våra så omdiskuterade invandrarområden heter. Brottsstatistik i de olika stadsdelarna tar SDS upp med jämna mellanrum och helt klart är att det vi kallar för "fina" områden inte är lika väl representerade, när det gäller rån i alla fall, och det är den statistiken jag har klarast i minnet. Det finns säkert annat elände i de områdena men det var ju inte riktigt de besuttnas problem det hela handlade om...
SvaraRaderaMitt blogginlägg var egentligen inte tänkt som kritik mot något annat än den trista boendemiljön i Rosengård. Men det går inte att blunda för verkligheten - delar av Rosengård och en viss del av de boende är ett jätteproblem! Och det problemet kan nog varken du eller jag lösa, våra politiker verkar inte kunna lösa det och framförallt löser man det nog inte enbart med hjälp av några ständigt närvarande poliser.
Läs gärna Johnnys kloka ord i kommentaren ovan.
Vänlig hälsning från
Skogseva