Husets själ

Att ett hus har någon slags själ är jag övertygad om. Bra eller dålig. God eller hotfull. Neutral eller påträngande. Att ett gammalt hus har mer, större och djupare själ än ett nytt är givet. Ett gammalt hus har en historia. Ett gammalt hus har spår av röster och händelser, bra eller dåliga, lagrade i väggar, golv och tak. Ett gammalt hus kan ha en atmosfär som lägger sig som ett positivt och mjukt mohairmoln runt omkring dig när du stiger över tröskeln. Ett gammalt hus kan ha en atmosfär som lägger sig som en tung, trist yllefilt på dina axlar när du kliver in genom ytterdörren.

Jag har vistats några dagar i ett hus med mohairatmosfär. Ett vänligt, vackert, välkomnande hus. Vackert inne och vackert ute.



Det finns fula hus och det finns vackra hus. Detta är
framsidan - och ett vackert hus, eller hur!

Sonfamiljen bor någonstans utanför Kalmar och har förmånen att ha en av Smålands vackraste gamla skolor som sin bostad. En stor, luftig och vänlig bostad med mängder av atmosfär. Närmsta grannar är kor och kantareller!



Baksidan av samma hus.

För att kunna hysa många gäster, omklädningsrum för ridande barn, pysselverkstad och mängder av cyklar och bilar, byggdes ett hus till!

Den nya längan med rum för övernattande farmödrar
och annat löst folk.

Fyra likadana trappor ger ett sammanhållande intryck,
många krukor med olika växter variation.


Se där - en första presentation av "ett småländskt hem". Fortsättning i form av "en småländsk trädgård" kommer.


God middag önskar


Skogseva