måndag 24 augusti 2009

Massmord

Maken skulle rensa i vår berså. Murgrönan hade inte vett att klättra uppåt utan föll trött ner på marken och bildade en grön heltäckningsmatta ovanpå singlet. "Traktor" och kärra kördes dit, häcksaxar, manuell och elektrisk, plockades fram och maken tog frejdigt itu med klippsysslan. En bit ansades under glatt smånynnande. En bit till. Olika sorters grönska samlades i högar runt makens fötter, murgröna, vildvin och kaprifol. Maken skrek. Maken hoppade runt. Manuella och elektriska saxar for åt höger och åt vänster och maken kom galopperade ut ur bersån jagad av arga getingar. Saxarna hade arbetat lite för nära deras hem som ingen av oss visste fanns där. Ett stick i stackars makens huvudsvål blev resultatet. Ompyssling av deltagande hustru. Biltur till byn för att köpa getingavrättningsmedel.



Bersån från utsidan - här kan väl inte finnas getingar?



Joho, det kan det visst! Blottlagt i makens framfart
med olika häcksaxar.

När maken var hemma igen från sin expedition skulle han "bara klippa rent runt getingboet" så att det skulle gå lättare att spraya "dödmedel". Sprayningen skulle utföras när getingarna hade gått och lagt sig. Senare på kvällen alltså. Getingarna gillade inte att det ansades runt deras bo. De blev lite förtretade och stack maken igen. Två getingar gav sig på hans ben. "Jag tar vänster, så kan du ta höger" - och så stack dom. I vaderna! Maken kom galopperande igen. Denna gång blev han inte ompysslad...

När det blivit mörkt gick vi ut med ficklampa och dödsspray. Tyst och lugnt vid boet. Maken tömde nästan hela sprayflaskan och ut ramlade sömndruckna och nersprayade, morrande getingar. Hundra minst. Det osade gift i bersån och låg döda getingar i drivor under boet. När det verkade tyst gick bödlarna till sängs...



Boet lossklippt från bersån. Det var mycket väl
förankrat i den omgivande grönskan.

Vi inspekterade den fina arkitekturen i boet. Inuti fanns tre våningar med kamrar för bebisar.
Bebisarna levde! Och några nykläckta getingar! Den sista dosen dödsspray tömdes över det uppklippta boet.



Getingbebisarna innan de drog sin sista suck...


Hur många liv har vi på vårt samvete egentligen?


God middag önskar


Skogseva

8 kommentarer:

  1. Sa ju att du har rälia djur...........

    Stackars make,all sympati!!

    SvaraRadera
  2. Inger: Nu har vi nog dessutom sork! Och jag garanterar - DET är ett räligt djur. Fälla för sork skall köpas..

    Maken bar sig klantigt åt och skall inte ha sympati, han ska ha ett straff! Fast det fick han ju visst...

    Kram

    SvaraRadera
  3. Makens svägerska har i alla fall medlidande med honom. Det gör ju alldeles förfärligt ont när de fulingarna sticks. Håret reser sig på mig bara vid tanken.

    SvaraRadera
  4. Storasyster:
    Säkert skönt för en dumdristig svåger att få medlidande...

    Kram

    SvaraRadera
  5. Hmmm..för att vara professor tänker han inte efter så noga alltid.. Men tycker ändå lite synd om honom! Kram

    SvaraRadera
  6. Yngsta: Nej, på hemmaplan kan det bli många tokigheter. På bortaplan också för den delen. Professorns vandring i bassängen med skor och strumpor på t ex... Ingen aaaning om att det var vatten och inte ett golv i den där nedsänkta delen i affären!

    Kram på dig

    SvaraRadera
  7. Jajaja! Det var ett förfärligt tjatande om detta. Det är väl inte så lätt med en spegelblank vattenyta....

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!