En snygg torso som Carl Eldh
har tillverkat. Denna torso har
aldrig vare sig fött barn eller
ammat. Det kan jag svära på.
Framtill på torson finns två utskjutande saker som helst bör vara placerade ovanför midjan. Där brukar de befinna sig medan man är i blomman av sin ungdom. Åtminstone. Sedan går det snabbt utför med den fräschören. Skoseva har länge befunnit sig i det stadium när hon definitivt icke vill vistas i vertikalläge utan att vara iklädd en stadig BH. För att, likt 60-talets Grupp 8-medlemmar, ogenerat kasta behån får en smärre operation genomföras. Detta har Skogseva icke för avsikt att använda sina små pensionsslantar till. De behövs till inhandling av gröt och mjölk för överlevnad.
Ett urval av stadiga och bra korsetter, BH-ar och
underklänningar för kvinnor över barnafödandestadiet.
Nedanför det som finns inuti i BH-n kommer midjan. Midjan är något som finns hos kvinnor fram till deras fyrtionde födelsedag, så den har Skogseva inte sett på länge. Hon sörjer den fortfarande, men den verkar för evigt förlorad. Den lämnar vi därhän...
En bild av hur midjan på en korsetterad kvinna
förändras. Vilken bild är rätt och vilken är fel? Höger
eller vänster? Ska midjan vara åtsnörpt eller ej?
Sälv tycker jag nog att kvinnan i fråga borde lagt
sina pengar på armproteser i stället för en korsett!
Nedanför midjan, som alltså inte finns, och för all del ibland ovanför midjan, som alltså inte finns, och nedåt, bor magen. Magen är märklig såtillvida att den livet igenom växer. Den börjar som något fullkomligt obefintligt som man aldrig behöver fundera över - som en plan vägg ungefär - för att med åren bli mer och mer konvex. Man har sett att det finns enstaka människoexemplar som livet genom har en plan mage, men de är så fåtaliga att de är försumbara. Skogsevas mage har med åren blivit en dubbelmage. Skogseva lider alltså både av dubbelhaka och dubbelmage! Den obefintliga mage med vidhängande lilla rumpa som Skogseva ägde fram till 50-årsåldern stoppade hon in i minimala och kostsamma spetstrosor.
Det gör hon inte längre....
I morgon ska vi titta på hur den del av Skogseva som är närmast marken och de lemmar som sitter fast på torsons överdel har förändrats och om förfallet är lika skrämmande där som på övriga kroppsdelar.
God middag önskar
Skogseva
Kära, gamla tant Skogseva!
SvaraRaderaInte kunde jag ana, att ditt yttre skulle vara så ömkansvärt.
Så patetiskt, att jag skrattar högt åt det.
Svårt att tro, när man i dina inlägg bara ser en ytterst vital och spänstig kvinna.
Faktiskt tror jag inte ett dugg på det nu heller.
Tror din beskrivning är ett överdrivet uttryck för just det vitala i kombination med alldeles vanlig fåfänga.
Skönt!
Men samtidigt onödigt.
Du är mänsklig i både knopp och kropp!
Och jag är övertygad om, att ditt sköna inre har så stark lyskraft, att de där ålderstecknen är försumbara för alla andra än dig själv.
Så forsätt att lysa.
Min vardag lyser du i alla upp.
Sedvanliga kramar från en likaledes bedagad medsyster
Söta prästgårdsmedsyster!
SvaraRaderaKanske inte SÅ ömkansvärd.
Definitivt fåfäng.
Något vital.
Lyskraft som en slocknande lampa?
Ett inre som är allvarligare än det yttre.
Kram på dig sköna prästgårdseva.
Ja, Herregud!
SvaraRaderaVarför blev du inte skribent - krönikör?
Jämfört med dagens dilettanter inom den genren är ju dina bloggtexter helt suveräna!
Käre make: Därför att flödet icke är jämnt...
SvaraRaderaSom väl är, är ditt inre inte lika förfallet som ditt yttre. Var det detta du ville höra? Kram från två likaledes yttre bedagade medsystrar (till och med lite äldre än du, kära syster)
SvaraRaderaKära MYCKET äldre syster och systerväninna:
SvaraRaderaJag vill icke höra alls att mitt yttre är förfallet. Jag vill luras att tro att jag ser ut som sjutton.... Hmm..
Hahaha, du kan inte se ut som tjugo resten av livet. Någon gång måste man inse att åldrandet är en del av livet och omfamna idén om att bli en liten gosig gumma :) Din fåfänga behöver lite lantluft! puss&kram
SvaraRadera