Jubileumsdag - del 3

Vi checkade alltså in på hotell Kockska Gården i Simrishamn. Ett snyggt och fräscht hotell där en kvinna välkomnade oss genom att ta i hand och hälsa! Det har jag aldrig varit med om tidigare.



Foajén med stort äpplefat - javisst, vi var ju mitt i
äppelriket - och många levande ljus.



Vi fick ett stort hörnrum som var snyggt möblerat
och med hög kvalitet i alla material. Textilier (och
badsalt!) från Himla http://www.himla.se/ och badrockar
från Bed and bath http://shop4.bedbath-hotel.com/ , vita
piquetrockar sköna att krypa in i efter duschen.
Hotellbadrockar brukar alltid vara ynkligt små och
trånga saker, dessa var nästan tvärtom - så stora att de
till och med räckte till maken både på längden och bredden.

Restaurangen, Kamskogs krog, hade vi inte besökt tidigare. Inredningsmässigt som en riktig bykrog, ett hemtrevligt sammelsurium. Och maten, den viktiga...





Raskarumstuppen var som en dröm, smältande
mör och det som på menyn kallades för
äppeltzatziki var en slags cole slaw med blekselleri
och äpple. Mycket god. Ska göras här hemma någon
gång. Till en rökt granntupp från Tockafarmaren.



Torsk går knappast att förstöra och det hade kocken
inte heller gjort. Enkelt tillagad, bäst så, med ett trevligt
potatismos till. Fotot på fiskrätten klarade jag av att
förstöra däremot.
Teckning: Sinikka Siekkeli



Rött vin går utmärkt till torsk. Också. Detta var
så gott att maken har lagt en förfrågan hos importören
om priset på en låda.



Överraskningsrätt! Vi blev tillfrågade om
vi kunde tänka oss ytterligare en rätt, som inte
fanns med på den förtryckta menyn. Lammfilé!
Det kunde vi tänka oss... En helstekt lamminnerfilé
med bakade rödbetor, liten potatisgratin och
rödvinssås. Lammet var det möraste jag har ätit i
den vägen och såsen ljuvlig mustig.

Nu började det kännas att vi stoppat i oss tre rätter. Lagom stora, men ändå. Allt väldigt gott och definitivt av mycket högre klass än vi väntat oss. Mycket ros alltså för smakupplevelsen. Riset får bli ögats brist på färgupplevelse. Förrättens tupp med sin tzaziki hade samma bleka färg som fisk och potatismos. Det räckte inte riktigt att lägga dit en timjankvist och en dillkvist på rätterna. Ögat behöver variation. Och det fantastiska lammet... Alldeles för brun anrättning. Med större färgfantasi hade hela måltiden kunnat platsa på vilken sjärnbeströdd krog som helst.

Creme brulée. Alltid gott och smakar nästan likadan
världen över. På Kamskogs hade man strösslat
lavendelblommor på tallrikarna och möjligtvis var
bruléen också smaksatt med lavendel. Mycket trevlig
kombination. Chokladglassen passade däremot inte
alls till. Maken och jag kom överens om att någon
apelsin-/citrusglass hade varit bättre. Fast egentligen
behöver Creme brulée inget ackompanjemang, den
är en utmärkt solist.

På måndagen ögonshoppade vi i den här butiken: http://www.urbanliving.se/ och sedan lite mer ögongodis:

..äppletavlan i Kivik, med så gott som alla äpplen i behåll
trots att den varit på plats en vecka. "Lösdrift i äppelviken"
heter årets tavla skapad av Emma Karp Lundström .
Av cirka 35 000 äpplen av olika sorter har det blivit en
108 kvadratmeter stor tavla där hästarna galopperar fram
med flygande manar. Jag tycker att de påminner om hästarna
i grottmålningen i Lascaux.

Så här går det alltså till att skapa en äppeltavla. (Bilden stulen)

Vi handlade en stor påse äpplen och bestämde oss för att det fick vara nog med roligheter. Hemåt! Hemåt! Men först en sista österlenfika...

..på Olof Viktors, var annars! Det stället är som en magnet
för oss. Måndag. Blåsigt. Stället ligger utslängt på en åker.
Och ändå - om intet fullt, så nästan. Ganska fantastiskt.

Med ett inhandlat grovbröd och en påse surdeg att testa vid eget matbrödsbakande satte vi oss i bilen och körde hem i blåsten. Så mycker man hinner med under en helg. Framför allt - så mycket man hinner äta!


God middag önskar


Skogseva