Sammanställning och slutsats

Om ni inte läser min blogg i dag har ni min fulla förståelse. Och förlåtelse. Med en sådan titel! Sammanställning... Slutsats... Tråkigare kan det väl inte bli.



Sammanställnings- och slutsatsmannen på väg
mot sitt trista arbete. Hans utslätade anletsdrag
speglar hans innersta känslor och tankar: "Mitt
arbete är inte det jag en gång trodde att det skulle
vara. Det är grått, oglamoröst och till glädje för - ja,
för vem? Jag har magknip och är så plattfotad att
jag måste skaffa hålfotsinlägg och är dessutom
ytterligt närsynt efter att i många år ha suttit och
granskat ettor och åttor och deras inbördes
förhållande till varandra."

Men ett löfte är ett löfte och eftersom jag nu har facit i hand från min enkät i inlägget "Vem där?", kommer här en liten, som vanligt, ovetenskaplig sammanställning.



Vad är det som gör det så svårt att skriva
en aldrig så liten kommentar? Jag undviker det själv

många gånger, varför? Rädsla att avslöja mig kanske.
Avslöja vad? Att jag läser någon annans blogg?
Är det fult och genant?

Inlägget med enkäten skrev jag den 13/10 och den 16/10 fick jag den sista kommentarer. Antalet besökare den 13/10 var 93. Kommentarer fick jag av 13 personer! Tack ni 13 rara personer! Fördelningen enligt "formuläret" blev så här;

4 personer
känner mig och brukar läsa min blogg.

2 personer
är släkt med mig på nära håll.

4 personer
hade hamnat i bloggen av en händelse och ville gärna komma tillbaka.

1 person
var en 6 1/2 men även 5, alltså släkt på nära håll, men av mig ändå tämligen okänd.

1 person
tyckte sig vara en 9, jag läser hennes blogg, och då blev hon nyfiken på mig.

1 person
brukar läsa men kunde inte placera sig i rätt kategori.

Visst kan man få lov att vara anonym. Gömma
sig. Vara maskerad. Det är tillåtet.

Kunna vi då av detta draga den slutsatsen att många läser men få kommenterar? Ja, det kunna vi!

Kunna vi också vara glada och tacksamma över att så många läser bloggen? Ja, det kunna vi!

Kunna vi ävenså vara glada och tacksamma över att överhuvudtaget någon lämnar kommentarer i bloggen? Ja, det kunna vi!

Om det kan finns "längtans blåa blomma" kan
det säkert också finnas "tacksamhetens svartvita
fågel". Ni som har lämnat kommentarer kan få
lov att rycka en fjäder var ur pippin ovan.

God eftermiddag önskar en nytränad


Skogseva


(Bilderna hittade jag på nätet - naturligtvis.)