måndag 5 oktober 2009

Jubileumsdag - del 1

Nu har vi gjort en utflykt igen, maken och jag! Det var väldigt vad vi flyger och far... Vi hade ett jubileum att fira och maken hade ordnat lite roligheter. Vi startade med en tidig söndagsfika i Ystad och ett besök på konsthallen där. Konsthallen hade en förfärligt motbjudande utställning om övergrepp och hemskheter och en något mindre motbjudande utställning med målningar av Saga Bitkover Norman.



Stora tavlor låg på golvet - jag tänkte på gravar...

Vädret var ju förfärligt, ogästvänligt stormande, horisontellt regnande, mörkgrått och kallt. I detta jämngråa, våta körde vi till Tjörnedalagården http://www.oskg.nu/och såg en samlingsutställning med ÖSKG-konstnärernas alster. Betyg: Sådär! Men vi fick en strålande trevlig och pedagogisk lektion i akvarellmålning av en av konstnärerna, Hasse Karlsson. Det var nog tänkt att vara en kortlektion, men vi som tittade och lyssnade var så intresserade att vi fick vara med om tillblivelsen av tavla, från början till slut.



På ett förpreparerat (blötat) akvarellpapper drogs de första
penseldragen. För att vi åskådare skulle kunna följa med
målade konstnären uppochner = rättvänt för betraktarna.
En konst i sig men tydligen något som Hasse Karlsson var van
vid som lärare i akvarellmålning.













Det färdiga resultatet!

Medan Hasse Karlsson målade lärde han ut olika tekniker, berättade om sina olika penslars kvalitet och storlekar, färgpigmenten han använder, olika papperstjocklekar och deras olika grader av vithet. Den färdiga akvarellen föreställde en liten by som han hade sett under en resa med transsibiriska järnvägen. Lite grå, lite trist och lite smutsig. Vi var alla imponerade över hur enkelt det såg ut att med några få färger fästa tristessen på en bit papper...


God middag önskar

Skogseva

5 kommentarer:

  1. Ja dessa konstnärer,måla uppochner,inte dåligt!

    SvaraRadera
  2. Höstträdgården: Det kräver onekligen en hel del - jag kan inte ens läsa uppochner...

    SvaraRadera
  3. Tackar och bugar för detta härliga inlägg.
    Aquarell är enda typ av målning jag gillar, avskyr akryl och har svårt med skrikande oljemålningar.....men detta gillar jag skarpt! Tristesse på bild...nja... jag reste själv i området och ser bara vinterklädseln över det hela men ingen tristesse. Sibirien har ju också ett annat namn "vemod".
    men vet vad du menar, avsaknaden av färg som vi är vana vid här på denna sidan jordklotet.
    Trevlig kväll, Petra

    SvaraRadera
  4. Jag kan inte ens rita rättvänt! Kram rån storasyster

    SvaraRadera
  5. Petra: Jag bryr mig nog inte om vilken teknik konstnären använder om konstverket som sådant tilltala mig.
    Jag har aldrig rest i Sibirien och har ingen önskan att göra det heller, så jag kan inte uttala mig om eventuell skönhet/fulhet. "Tristess" var ett ord som konstnären använde...

    Storasyster: Jag kan ju inte läsa uppochner..

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!