Det hann bli skymning och ganska kallt innan vi kom hem, och medan himlen mörknade i sydväst låg vår lilla skogsväg upplyst av en nästan full måne som ännu inte doldes av molnen..
Till höstens mörka kvällar hör vildsvinens grymtande. Galtarna är ganska högljudda nu i parningstider. Deras grymtande håller på i timmar och det hörs väldigt tydligt när de avlägsnar sig eller kommer närmre vår lilla boning. När vi kom hem efter kyrkogårdsturen tog jag kameran och tänkte spela in ljudet. Och det gick ju bra. Men snälla ni... Kan ni ha överseende med att våra björkar ligger ner? Jag har icke en aning om hur man gör för att vända den lilla filmsnutten. Det kanske inte ens går.
Jag ser gärna att de här djuren håller sig på ett betryggande avstånd från vårt hem i skogen. En tur runt ägorna, för att se till att eltråden är intakt och att inget gräs vuxit över den understa av dem, måste nog göras.
En fridfull avslutning på denna stillsamma alla helgons dag önskar jag er alla. En dag som för mig aldrig kan omvandlas till något som heter halloween.
Skogseva
De låter snälla och rara, men ack, lätet bedrar! Här är också en stillsam allhelgonadag, men inga kyrkogårdsbesök. Vi kanske kan höras per telefon i morgon. Kram till dess från storasyster
SvaraRaderaStorasyster: Jag kan inte tycka att de låter varken snälla eller rara!
SvaraRaderaVi ringer i morgon.
Kram på dig.
Var det där en gris?! Låter mer som en fågel.. Fast det kanske bara är på film! Önskar jag fick se en någongång, helst med en rad randiga kultingar efter sig!
SvaraRaderaYngsta: Pippi i förgrunden, gris i bakgrunden!
SvaraRadera