torsdag 22 oktober 2009

Höstflugor

För tillfället delar vi vår enkla boning med många andra levande individer. Oinviterade väller de in över oss. Inte en eller två utan hundratals. Äter av vår mat, smutsar ner och surrar missnöjt när vi inte har lust att bära runt dem. Krälar trötta omkring och faller emellanåt döda till marken utan synbar anledning. Ibland lägger de sig på rygg och utför några gymnastiska benrörelser och dör sedan - av överansträngning kanske. Höstflugor. Vidriga höstflugor.



Pappa höstfluga.

I dag är en sådan där dag när jag inte vill andas utomhusluft. Jag vill egentligen bara sitta i soffan med en filt omkring mig, läsa min bok och emellanåt lyfta blicken och titta på hösten som finns där - utanför fönstret.



Ett fönster att titta ut genom...

Gissa vem som kommer om jag sätter mig ner och försöker njuta av att gråvädret ursäktar att jag sitter i soffan!

Jo, då vill flugkolonin ha sällskap och värme och landar på mig. Gärna i ett halvdött tillstånd. Är så trötta att de bara med mycket möda orkar promenera i långsamt tempo över mina ben.




Och resten av familjen...

Jag dammsuger. Dammsuger flugor alltså. Damsugarpåsen är full. Det mesta av innehållet är svarta surrande höstflugor. Fast de slutar ganska snart att surra när de hamnat i dammsugarpåsen. De får väl damm i lungorna. Eller i trakéerna. I vart fall blir de nog väldigt dammiga både på ut- och insida. Det tycker jag är bra. Liten hämnd är också en hämnd.



Ett annat fönster att titta ut genom. Det sitter
några meter från det första fönstret.

Jag brydde mig inte om att sitta kvar i soffan. Jag satte igång att städa min garderob. Det var mer nödvändigt än att sitta i soffan. Tack flugor för att ni körde iväg mig...


God middag önskar


Skogseva

3 kommentarer:

  1. Världen är bra orättvis! Vi hade EN sådan rälig figur hos oss i går. Inte vet jag vart den tog vägen. Den har nog krupit in någonstans för att få sin vinte slummer. Kram från storasyster

    SvaraRadera
  2. Storasyster: Om du vill kan jag tömma min dammsugarpåse och skicka innehållet till dig.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Det är få förunnat, att kunna skriva om en hoper vedervärdiga flugor så att man fortsätter att läsa. Du kan.

    Men som djurvän värjer jag mig mot att dammsuga upp dem. Det är som att begrava dem levande i dammet! Usch och fy! De enda djur jag skulle kunna tänka mig att begrava levande är mullvadar och sorkar. Men inte ens det skulle jag göra. (Fast just i det fallet handlar det kanske inte enbart om etik.)
    Din utsikt har jag däremot inget att invända mot.

    Kramar
    Prästgårdseva

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!