I går morse såg jag en smäcker och välväxt liten blågrå svamp i gräsmattan. Morgonen var tidig och ljuset var för knappt. Det fick bli en eftermiddagsfotografering.
På eftermiddagen var svampen rutten, svart, ful. Det gjorde inte så mycket, det fanns en stor knopp bredvid. Bara att vänta till morgonen. Denna morgon. I dag.
I morse såg det som i går var en knopp ut så här:
Hur snabbt levnadsförlopp har du egentligen lilla svamp?
Ytterligare en knopp fanns på plats och den hårdbevakades.
Vid elvatiden var den fullt utslagen.
Raketsnabb svamp. Blixttillväxande.
Från födelse till död på ett dygn. Ett hektiskt liv där nere i vår gräsmatta.
Magisk mylla? Tillväxthormoner?
Svampen balanserar på sitt slanka elfenbensben.
Och vacker är den plisserade gråblå sammetshatten - men redan maläten!
Stackars lilla vackra, okända svamp, ditt liv är verkligen flyktigt.
Jag är så innerligt tacksam att mitt liv består av många dagar även om de flesta, vid det här laget, ligger bakom bakom mig
God kväll önskar
Skogseva
Och vacker är den plisserade gråblå sammetshatten - men redan maläten!
Stackars lilla vackra, okända svamp, ditt liv är verkligen flyktigt.
Jag är så innerligt tacksam att mitt liv består av många dagar även om de flesta, vid det här laget, ligger bakom bakom mig
God kväll önskar
Skogseva
Det, som i dina ögon var en elegant plisserad parasoll med smäckert elfenbensben hade hos mig snabbt avspisats och förpassats till avfallsplatsen och dess (överjordiska) liv hade varit ännu kortare. Ty i prästgårdsträdgården verkar det vara rena svampskogen i år. De dyker upp överallt. Lika snabbt som dina men de slår ut och är nästintill marktäckande. Om de får stå kvar är de svampiga resterna allt annat än sköna att betrakta. Och de borttagna är snabbt ersatta av nya. Om man åtminstone kunde äta dem.
SvaraRaderaKramar
Vi ska alla den vägen vandra....svamp som människa.
SvaraRaderaPrästgårdsmadame: Lilla lila valdes för att den stod i (nästan) ensamt majestät. I övrigt har vi små skogar med bruna bläcksvampsliknande saker, fula och bruna knallhårda riskor i mängder och stora drivor med snövita jättesvampar. Inte en enda av svamparna går att hitta i mina svampböcker så i stället för att stuva nöjer jag mig med att argt sparka sönder dem. Du är klokare som bär bort dem - alltid minskar det spridningen något..
SvaraRaderaKramar
Inger: Så småningom, så småningom. Bara inte just nu!