Vårkrukorna är på plats och planterade med, som vanligt, blå penséer.
Vårfägring som vara skall till midsommar.
Sedan får man halshugga och mörda dem för de ger definitivt icke upp andan frivilligt.
Sedan får man halshugga och mörda dem för de ger definitivt icke upp andan frivilligt.
Köpte alldeles för många, så nu får de stå i trängsel med sina släktingar omkring sig.
Ett bra sätt att hålla värmen om det skulle komma kalla nätter, och det gör det säkert.
En vår var vi lite tidiga med penséerna och det blev illkallt med tio minusgrader om natten.
Det klarade de galant de små tuffa liven!
Glad Påsk önskar
Skogseva
Längtans blomma är blå.
SvaraRaderaHavet är blått.
Himlen är blå.
Är Lyckan blå?
Idag ska jag upp och flyga i det blå. Om jag vågar. Annars får käre maken fotografera uppifrån.
Kramar från en, som vill stå stadigt på marken och bara vill sväva ut i det blå i drömmarnas värld.
PS. Maken bedömde att vårt valnötsträd är 10-12 meter. Och det växer fortfarande..
Prästgårdsväninna: Skymningens blå timme...
SvaraRaderaLyckan är den färg man tycker om. Lycka är varm, mjuk och len - crémevit för min del. Som det inre i de fresior som står på soffbordet just nu.
Och kära vän, vad ska du nu hitta på för något farligt? Upp i liften? Inget för mig som är höjdrädd. Fast numera kan jag faktiskt klättra upp på en stege - det klarade jag inte för några år sedan. Vilket påminner mig om att hängrännan måste rensas...
Jag vill också ha ett valnötaträd... Kanske en bebis.
Kram från Eva som stått väldigt stadigt med fötterna nedborrade i myllan hela dagen
Jag är nog lika höjdrädd som du och alltså fegade jag. Att befinna sig i en liten korg längs ut på en ranglig 15 meter(?) lång arm, som dessutom rörde sig med ryck och skakningar blev, föga förvånande, för mycket. Käre maken fick förtroendet att fotografera.
SvaraRaderaJag hoppas, att din bebis snart ska bli ett träd och vem vet, kanske får ni egna små valnötsbebisar.
Kramar