söndag 25 april 2010

Växthusväxter


Ny arbetsdag i det vackraste tänkbara vårväder.

I växthuset, som börjar bli ganska fullt, står små bebisar på tillväxt.


De här spröda och sköra portlakplantorna, som ännu så länge mest ser ut som bevingade nålar, kommer så småningom att bli en för oss ny och förmodligen trevlig salladsingrediens!


Och de här lite kraftfullare sakerna, cirka sju centimeter höga, ska om några månader ska sprida väldoft vid och försköning åt vårt nya plank.


Nämligen luktärter med vita


och rosa blommor.



Några pyttiga små doftpelargoner blev jordade i en stor kruka i dag och har sin litenhet till trots redan små knoppar. Just denna pelargon ska dofta muskot - jag tycker bara att den doftar aromatiskt, möjligen åt malmedelshållet till. Ni som är tillräckligt gamla minns kanske... 



Arbetsdagen avslutades med en meditationsstund i bersån med nagelvård (nödvändig), vila (ganska nödvändig) och drink (fullkomligt onödig, men god).


God kväll önskar

Skogseva

5 kommentarer:

  1. mmmmmmmm.....räcker väl!?

    SvaraRadera
  2. Arbetsdagen var trevlig, vädret fantastiskt, drinken god och middagen superb. Vad mera kan jag önska? Jo, efterrätten som min lillasyster just ska göra. Kram och tack för härliga dagar här. Vi ses ju snart igen. Storasyster

    SvaraRadera
  3. Inger: Ett ord i rättan tid. Mmmm både för luktärter, portlak och drink.

    Storasyster: Avslappnat, arbetsdigert, molnfritt och mumsigt med mersmak! Tack för nu, om fjorton dagar är det dags igen. Kram från lillasyster.

    SvaraRadera
  4. Nej! Bu!
    Så trista bilder är inte vana vid att se på den här sidan.
    Och då tänker jag inte på ditt förföriskt frestande framställande av fräckt friska och fruktiga alkoholhaltiga drycker. Ej heller på de spirande anlagen till njutning för både gom och öga. De är också njutbara men de resterande.....
    Ack, ack, ack.
    Kramar

    SvaraRadera
  5. Prästgårdseva: Ja, ja, ja... Hur vill du att man ska få till en bild av blommande luktärter när man aldrig i hela sitt liv lyckats med att odla sådana rara små liv och därför icke heller kunnat föreviga egenodlade slika växter? Krypande till det välkända korset ströende aska på min hjässa erkänner jag min synd och skuld: JAG HAR FOTOGRAFERAT AV FRÖPÅSARNA!
    Kramar från en djupt ångerfull Eva

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!