Disigt, duggregnigt, snålblåsande vind.
Inget promenadväder alls!
Men vi äro hurtiga och käcka flickor, systern och jag. Vi skuttar raskt rakt ut i naturen och klättrar upp på bergets högsta topp.
Över nejden ligger grådiset som även faller ned över de två raska och käcka flickornas bara ansikten och händer. Näsor bliva rödnupna och händer blåfnasiga i kallvinden.
Trädstammen är klok - den har tagit på sig sin lurvigaste vinterkofta som skydd för den västliga naren.
Vi travar över mark som tidigare var förbjuden att trampa på. Under oss finns stora bergrum som tidigare var väldigt militära och oerhört hemliga. Stora varningsskyltar. Stopp och Halt.
Nu sitter Telia där nere och pysslar med sina trådar.
Blomställningarna ser ut att frysa. Systern och jag börjar trava nerför berget. Fortfarande käcka och hurtiga.
Men väldigt, väldigt kalla.
Jag måste stå länge, länge i en varm dusch för att tina upp när jag kommer hem!
God eftermiddag önskar
Skogseva
Ingen mössa och vantar...!?
SvaraRaderaSöndag åker jag till värmen....:))
Inger: Jag som är optimist och ganska varm av mig hade varken mössa, vantar eller halsduk - det borde jag haft!
SvaraRaderaHa det så skönt i värmen, du som gillar det. Trots isvindar och gråväder föredrar jag min skog framför 'utlandet'.
Kram från Eva