En stilla gårdagseftermiddag på den stora punschverandan i prästgården med - ja, gissa vad... Växt och trädgårdsprat naturligtvis! Det krävdes många skivor surdegsbröd från http://www.vismarlovsvob.se/ (till vars hemsida jag tagit en del av bilderna) och ännu fler skivor Picksalami, min tillfälliga storfavorit i påläggsväg, för att gå genom väsentligheter i jätteämnet.
Vad ska sås? (Prästgårdsmadammen har redan kommit långt med sin vårsådd och det står små kraftfulla plantor överallt hos henne - jag har inte börjat ännu, men till helgen...)
Vad ska inhandlas? (Det finns så mycket att längta efter i plant- och krukväg, för att inte tala om alla tillbehör till våra växthus. Somt nödvändigt, somt rent "godis".)
Vilken, vilka trädgårdstidningar är läsvärda/mindre läsvärda, och ska de vara tryckta på glassigt blankt papper eller miljövänligt matt? (Det finns ju numera ett otal trädgårdstidingar och alla är förvisso inte bra. Vi var ganska överens om att det är trist att alla tidningar, oavsett genre, känner så stort behov av att ägna många sidor åt recept och matlagning i stället för att renodla sin inriktning. Däremot hade vi olika preferenser när det gällde papper, Eva vill ha miljömatt och jag glassigt!)
Och till sist nuddade vi vid vårt gemensamma hatobjekt:
Mullvad och sork - gift eller ej? (Det vill säga giftet, som redan finns hos mig, är ju endast avsett för sork. Ska jag, ska jag inte? Jag ska nog!)
Och medan vi diskuterade och försökte lösa dessa storfrågor lyste solen över Evas krukplanterade krokus 'Ard Schenk' - minns ni honom?
De var inte bara vackra de var dessutom ljuvligt väldoftade!
Till hösten ska jag fylla trädgården med vita krokusar!
Här hemma är det som slår ut inomhus betydligt blygsammare - några lindkvistar, som följde med i en bukett som ett rödaktigt inslag, har börjat slå ut och visar små läckert ljusgröna blad.
Om ett antal veckor är det dags för de stora lindarna vid uppfarten!
God afton önskar
Skogseva
Vita blommor är såå vackert !!
SvaraRaderaInger: Alltid lika vackert och absolut vackrast i den dunklare delen av trädgården där lyskraften blir extra påtaglig. Just de här krokusarna var undersköna att skåda - vill ha!
SvaraRaderaEva, brukar du få doft från lindarna varje år? Jag minns ett år här hemma i Majorna, där vi har mycket lindar. De doftade som en hel parfymfabrik varje kväll i solnedgången och efter den när sommarmörkret började falla. Vi brukade ta långa promenader "unter den Linden". Men efter det har det inte varit ett lika bra doftår. Kram!
SvaraRaderaBella: Åhh.. jag har också vandrat i blomningstid "Unter den Linden" i en stad någonstans i världen, jag minns inte längre var. Jag minns däremot den söta doften och klasarna med de gulgöna blommorna som något fullkomligt bedövande i doft och synhänseende! Att du inte har återupplevt den intensiva doften beror kanske på att blomningsintensiteten kan variera från år till år. Jag kan i alla fall tänka mig att det är så. Våra lindblommor är så försynta med sin doft att man måste gå tätt intill för att känna av den. Riktiga snåljåpslindblommor!
SvaraRaderaKram från
Eva
Fin rubbrik. Fina foton. Och, jodå, fina krokusar förstås.
SvaraRaderaVår enda lind knäcktes i en storm men den doftade tyvärr inte.
Kram
Eva
Prästgårdsmadame: Fina foton tack vare objekten. Vet du vad det beror på att lindar (vissa bara?) är doftlösa?
SvaraRaderaKram tillbaka från mig som är trött i kroppen.