Piassavaskottning

Hur ska växthustaket klara sig i år?

I fjol knäcktes några glas, det gick nämligen inte att skotta undan snön i samma takt som den dunsade ner på taket och till slut ståtade det lilla huset med ett präktigt och tung snötäcke. Jag tror inte ens att jag tänkte så långt som till knäckta rutor. Tyckte bara att det var vackert med snöluvan..

I år ska det skottas! Piassavakvastens kant är utmärkt för ändamålet. Och jag, som alltid undrar över märkliga ords ursprung, var naturligtvis tvungen att googla på 'piassava'..

"Piassavakvast är en kvast med långt skaft, där kvastens strån är fästa vid ett platt, oftast rektangulärt trästycke. Den är avsedd för att sopa grova underlag som t. ex. cementgolv och trädgårdsgångar.Ursprungligen var kvastens strån de grova fibrerna från palmblad, men numer görs stråna även av styv plast. Namnet "piassava" härstammar från portugisiskans piassaba, som betecknar just palmbladens fibrer. I Sverige har ordet "piassavakvast" använts sedan mitten av 1800-talet."

(Wikipedia)

Hösthallonen hann aldrig bli riktigt färdiga innan kylan kom. Det sitter några omogna djupfrysta bär kvar och många outslagna blomknoppar! Bären var goda i smaken men om de är så sena hur ska de då någonsin hinna lämna någon skörd? Det blev egentligen inte någon strålande hallonskörd över huvud taget. Den blir förhoppningsvis bättre till sommaren när plantorna är ordentligt etablerade.

Den tjusiga Rubusskylten sitter fast i en planta som jag (slarvmaja!) glömt kvar i grönsakslådan. Den kördes ner tidigt i höstas bland den då fortfarande frodiga mangolden för att, var det tänkt, senare ersätta den trista vinstocken mot väggen. Den som det aldrig blev några vindruvor på, bara bladmögel. Nu skulle vi i stället ha ett trevligt och tagglöst björnbär som skulle blomma med snygga blommor.

Så var det tänkt.

Så blev det inte.

Undrar om den överlever vintern i sin kruka?

God afton önskar

Skogseva