måndag 4 april 2011

Fjäderfän - vilda och tama

Vi fick ett trädgårdsbesök häromdagen.
Först blev jag alldeles salig för det var en hos oss sällsynt besökare.
Sedan blev jag mer tveksam, besökaren är ju känd för att vara en riktig trädgårdsmarodör som hackar sönder allt grönskande och knoppande.
Men denna gäst nöjde sig med de solrosfrön som fallit ner från fågelbordet.
Jag beundrade glansen och färgerna hos gästen och smög in i köket för att fototgrafera.



Nedanför köksfönstret stod fasantuppen och tittade på mig! Han blev lite fundersam över den där skuggan bakom fönstret och glömde bort att han var mitt i sin måltid och skulle tugga och svälja. Lät maten hänga ut ur näbbet på det mest ouppfostrade sätt! Så småningom tyckte han att mitt fotograferande blev för närgånget så han trippade iväg mot skogen. Sneddade över rabatten med nävor som just börjat titta upp. Vände sig om och pickade mycket demonstrativt i sig några ljusgröna blad. Då bankade jag argt på rutan!
Fasanen försvann.
För gott?



Vackerfärger av samma lyster och intensitet som i fasan'pälsen' finns också hos detta djur som traskar runt i Löddeköpinge. Heder åt en plantskola som låter hönsen traska runt bland krukor och i växtbäddar!



Heder åt en plantskola som har förstått att några sprättande och pickande höns ger ett väldigt hemtrevligt intryck.
Som låter Brahmatupparnas galande bilda en fond åt vackra krukor, buxbomsklot och åt allt annat som växer. En närvaro som kanske gör plantorna ännu mer åtråvärda och köparna extra köpsugna.




En plantskola som låter spinnande och kelsjuka katter skutta runt på borden med penséer och terrakottafigurer vill i alla fall jag gärna besöka. Om och om igen!

Och det gjorde jag ju...





God afton önskar

Skogseva





7 kommentarer:

  1. Så otroligt vackra de är, fasantupparna. Jag är dock lite lättad över att de inte finns i min trädgård. Visst är det härligt med 'levande' butiker, i alla fall plantskolor. Matbutiker med djur är i mitt tycke lite mindre trevligt.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Lotta:
    Vackra, men riktiga marodörer!
    Ja, det är riktigt härligt och naturligt med djur i plantskolor. Vi svenskar är så rasande strikta, välorganiserade och genomhygieniska så det är befriande att se vanliga husdjur röra sig bland plantskolans buskar och annat växtmaterial - det hör ihop tycker jag. Om man inte blev så rasande bunden skulle jag gärna vilja ha några höns här hemma.
    Kram från
    Eva

    SvaraRadera
  3. Till den stiliges försvar vill jag bara påpeka, att vanliga höns också sprätter och förstör.
    Och gör nytta när de plockar i sig små kryp vi inte vill ha i våra trädgårdar.
    Och är vackra och trevliga.
    Allt på samma gång.
    Kramar
    Eva

    SvaraRadera
  4. Och fotona var förstås underbara..
    Kram

    SvaraRadera
  5. Prästgårdseva:
    Jo, jag vet... Och det är just av den orsaken som det ännu icke finns höns i vår familj(?). Jag håller på att väger för och emot och det har jag gjort i många år - undrar om jag kommer längre än så.
    Tack min vän!
    Kramar tillbaka

    SvaraRadera
  6. Tänk i lördagsmorse såg vi samma sorts besökare i vår trädgård trots avsaknaden av skog! Vacker är han men jag hann tänka tanken om han inte tillhörde "skadedjuren" iallafall... Sen travade han vidar in i grannens trädgård och jag hoppas att han inte kommer tillbaks (just med tanke på vad han lockas äta av i planteringarna) Det känns nästan som om naturen är på väg tillbaka in i samhället igen, häromveckan såg jag en ekorre komma in från en av de andra granntomterna och den hade maken sett några dagar senare. Jaja, naturen bjuder på mycket både vackert och trevligt och allt som vi inte gillar får vi allt finna oss i ändå. Jag är egentligen ganska stolt över att både ekorren och fasantuppen hälsar på hemma hos mig =)

    SvaraRadera
  7. Gittan:
    Det är ju naturligtvis både positivt och negativt med påhälsningar av olika slag. Trist med tanke på allt de små liven kan hacka sönder, krafsa upp och förstöra men samtidigt måste vi ju vara rädda om mångfalden och tacksamma över att ekorrar och fasaner faktiskt hittar in i villasamhällena också. Där det är tättbebyggt kommer de förmodligen aldrig att bli så många att de blir till någon större olägenhet. Passa du på och njut av påhälsningarna. Du får väl sjasa undan fasanen om den börjar hacka på någon exklusivitet!
    Må så gott!
    Eva

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!