Vi åkte iväg en bit för att leta efter en skog som inte längre finns.
En vacker skog som genomkorsas av böljande skogsvägar.
Här finns höjder och sänkor, sankmarker och mossiga stenar i en skog som är obrutet oändlig.
Skogsvägarna slingrar sig genom stråk av ljus bokskog och genom strama, mörkgröna granpartier.
Fel tempus!
Vägarna slingrar sig inte längre genom något mörkgrönt. Skogen är inte längre obruten.
Vägarna slingrar sig inte längre genom något mörkgrönt. Skogen är inte längre obruten.
Det mörkgröna är slaktat.
Slaktat och styckat.
Styckningsdelarna låg prydligt travade i många och gigantiska travar.
Vi hade hittat skogen som inte längre finns!
I somras angreps granskogen av sköldlöss. Den blev så svårt skadad att avverkning av stora delar av granbeståndet var nödvändig.
En liten lus kan fälla en stor gran....
Det finns sjukdomar på ask, kastanj, alm, gran och tall.
När tänker något elakt slå till mot bok och björk.
Hur kommer våra skogar och trädgårdar att se ut om hundra år, undrar
Skogseva
Om hundra år????
SvaraRaderaMitt hjärta brister NU!
Kramar
Prästgårdseva: Tidsperspektivet var kanske lite väl tilltaget. Men jag undrar jag... Fast jag är inte säker på att jag verkligen vill veta.
SvaraRaderaKramar från mig