Hackspetten är en daglig gäst vid fågelbordet. Så gott som alla prepositioner är användbara när det gäller hackspettens sätt att närma sig maten. Vid, på, under, ovanpå, över, bland, framför... Och hela tiden på det mest slösaktiga sätt.
Hänger upp sig mycket prydligt på matbordskanten..
..och sprätter ut två hekto solrosfrön på jakt efter det godaste..
..som tydligen alltid ligger på botten i automaten!
Den lilla rara blåmesen, som vi har så många av att det ibland påminner om en råttinvasion, har ett betydligt trevligare bordsskick. Pilsnabbt landar den i automaten, snappar åt sig ett solrosfrö..
..några snabba vingslag..
..och den är framme vid sin privata picknickplats i häggen. Lite tranchering av solrosfröet, ett par hackande i kärnan, sedan är det dags för en ny raid mot matbordet. Hur många solrosfrön får plats i en liten blåmesmage?
Och talgoxarna, som är lika många som blåmesarna, gör lite som det behagar dem för stunden. Kommer en och en..
..eller i små grupper.
Är lite småtetiga och jagar gärna bort varandra från maten.
Helt onödigt små talgoxar - ni lever ju i ett överflöd av talgbollar, hampfrön och solrosfrön.
Och om ni känner för något helt annat finns det fortfarande en bit kött kvar borta vid plommonträdet. Vråkarna ville tydligen inte ha...
God eftermiddag önskar
Skogseva
Som vanligt finfina bilder och jag avundas dig både hackspetten och skärpan på den.
SvaraRaderaHos oss har den gjort några snabbesök, tagit några snabba tuggor på talgbollarna, varpå den försvunnit igen.
Ormvråkarna kommer nog tillbaka och jag väntar med spänning.
Kramar från din likaledes fågelfotograferande vän
Eva
Prästgårdsmadame: Tack snälla du. Hackspetten har insett fördelen med ett dukat middagsbord och jag, som alltid går till ett sådant, förstår honom!
SvaraRaderaKan vi inte ta en gemensam fotosejour här vid köksfönstret? Vråkar garanteras dock icke.. Vi får tala om det när vi ses - på tisdag?
Kramar från toppen av berget