Man hittar inte alltid bra fotomotiv.
Det är inte ens säkert att man hittar någorlunda bra fotomotiv. Trots man vandrar flera timmar i skogen med väninnan från prästgården.
På slingriga vägar.
På kuperade vägar.
Men framförallt på människotomma vägar.
Trots att vi talade med små bokstäver under vandringen så ville rådjuret inte komma närmare de fotograferande damerna än så här.
Och korpen, som satt stilla på sin gren och fåfängt försökte kalla till sig sin partner, valde att göra det på betryggande avstånd från oss.
Solen brydde sig däremot inte ett dugg om vi var nära eller fjärran. Om vi var ute på skogsvägarna och travade eller ocm vi var hemma och kokte kålsoppa.
Den höll sig på sitt vanliga avstånd, lyste lite kallt över oss och gick ned precis som den skulle - 16.30!
God afton önskar
Skogseva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!