Tredagarsresan - första dagen

Vår minisemester gick alltså till Danmark.

Välplanerad in i minsta detalj.

Ändå blir inte allt som man tänkt sig...

Första dagen reste vi hemifrån i arla mogonstund för att nästan hänga på låset när grindarna öppnades till parken vid Egeskov slott strax utanför Kvaerndrup (vid krysset) på Fyn.

Fint slott och fina gräsmattor. "Icke sitta på gräsmattan", sa biljettdamen, så det gjorde vi inte. Vi är lydiga svenskar vi. Vi tittade på översiktskartan som vi hade fått och hittade bord och bänkar längst bort i ett hörn av den stora, vackra parken. I Dahliahaven skulle vi alltså äta vår medhavda lunch.

Dahliahaven såg ut så här... Mycket grus och väldigt lite dahlior. Kargt och dammigt. Men lunchen den var god även om det knastrade av grus mellan tänderna!

När vi gick vidare i parken satt det lunchätande besökare på varenda gräsplätt. Visste de inte att det var förbjudet? Vi svenskar är minsann lydiga och präktiga och följsamma vi...

Rosenträdgårdens skönhet kompenserade den mindre vackra dahliahaven, men någon helhetsbild lyckades jag dessvärre inte ta.

Till vänster innanför det vackert flätade staketet fanns en omfattande och fin kryddträdgård och en stor samling doftpelargoner,

där jag minsann hittade en tvilling till min egen gråludna skönhet som tydligen heter 'Old spice'. Trevligt att få ett namn på pelagonen som jag bara kallat för 'malmedelspelargonen' eftersom den har en doft som får mig att tänka på gammaldags malmedel. Ett som inte var så nyttigt att sniffa på - DDT om jag inte minns fel.

Och rätt som det var kom ett par stora hästar klampande på sina skäggiga fötter. Vadan och varthän små pållar?

Och det strömmade till fler och fler människor och temperaturen den steg.

Stora delar av parken förblev obesökta av oss eftersom tiden var begränsad, vi skulle ju vidare...

..men Piet Heins vackra solur blev beundrat.

Jag lovar att det var varmt i den nedsänkta solursplatsen som var omgiven av höga häckar! Vi skyndade oss därifrån...

..och körde den korta sträckan ner till Faaborg.I ett hus med den klassiska kringlan på köpte vi något som heter Makronsnitter. Att förtära till eftermiddagskaffet på ön dit vi skulle.

I korsvirkesidyllen Faaborg skulle man kunna tänka sig att bo. Jag tror inte att det fanns ett enda fult hus. Åtminstone såg jag inte något.

Eller ville inte se..

Occh gult och gulorange är bara så fint tillsammans!

Efter ett alldeles för kort besök i Faaborg körde vi ombord på färjan till Aerö...

Underbart väder. Ingen vind. Förbokat hotell. Makronsnitter i kaffekorgen.

Kan livet bli bättre?

Eller kan det kanske bli sämre...

God middag önskar

Skogseva