Vi fick en strålande vacker överresa till Aerö genom den danska skärgården. Danmark är ju ett örike och det blev väldigt tydligt med alla våra förflyttningar över broar och med färjor.
Det er ett yndigt land..
Måsar och trutar gladdes åt renset som kastades ut från den passerade fiskebåten.
Väl i land på Aerö letade vi oss ner till havet där någon mycket förtänksamt hade placerat bord och bänkar. Den gamla Viola Gråstensduken lades på bordet, kaffe och Makronsnitter packades upp. Solen sken, vågorna kluckade, skarvarna stod på ett litet skär strax bredvid och småpratade med varandra.
Livet var härligt..
Vi satt länge och tittat ut över havet medan solen värmde våra ryggar.
Vi njöt.
Sedan körde vi till vår övernattningsort Aerösköbing.
I Aerösköbing hade vi bokat två rum på ett hotell, ”Vestergade 44”, som såg mycket trevligt ut. Vi trodde i alla fall att vi hade bokat två rum. Vår bekräftelse sade oss det. Ägarinnan som har sitt ursprung i England sa något helt annat nämligen: ”Hoppsan, jag är inte så duktig på svenska, jag trodde det var ett rum i två nätter.”
Aerösköbing är en otroligt pittoresk liten korsvirkesby och den är inte så tätt mellan hotellen! Vi lämnade engelska kvinnan att försöka lösa den trista situation hon faktiskt satt oss i och gav oss ut i byn. Strosade runt. Bokade bord på en trevlig restaurang för kvällens middag. Gick tillbaka till engelska kvinnan som tyckte att hon varit duktig eftersom hon hittat två sängplatser på en gård en mil utanför byn. Taxi existerar inte på ön. ”Kan någon köra oss dit efter en middag med vin?” Kvinnan såg mycket förvånad ut. Det gick naturligtvis inte…
Det hela slutade med att vi i stället för den goda middag som vi under eftermiddagen bokat till klockan 20, åt en pizza som vi egentligen inte vill ha, återvända med färjan till Fyn som vi redan hade besökt för att övernatta på ett hotell som vi inte ville bo på! Och med detta var en av tre semesterdagar definitivt förstörd!
Dessutom hade engelska kvinnan synpunkter på att vi lämnade hennes hotell utan att säga adjö och tyckte att vi borde vara ”gracious since she tried so hard”! Ingen av oss kände sig det minsta gracious, däremot fruktansvärt arga och besvikna.
Efter att vi ätit en snabbmiddag gick vi alltså mycket snopna ombord på en ny färja som skulle transportera oss till Svendborg dit vi inte hade planerat att åka förrän nästa dag. Det var inte många timmar vi fick på den vackra ön!
Solnedgången under färjeturen var kompensatoriskt vacker...
Och i Svendborg letade vi oss i sena kvällen fram till det hotell som den engelska kvinnan skakat fram åt oss.
Man kan ju inte påstå att det hade något av idyll över sig!
För säga vad man vill om engelska kvinnans taskiga sätt att hantera sin miss - vackra rum och en vacker trädgård kunde hon erbjuda i sitt gamla hus.
Om man hade turen att få något rum hos henne...
Dag numero två såg vi något rörande...
God middag önskar
Skogseva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!