måndag 21 februari 2011

'Sitta europaea'

Nötväcka 'Sitta europaea', som betyder europeisk hackspett.

Nötväckan har hälsat på flitigt i fågelbordet denna vinter. Den är grann och pilsnabb och har lite av ett inbrottstjuvsutseende med sitt svarta band över ögat. En minimedlem i 'björnligan' i Kalle Anka. Eftersom den är så snabb är den (tycker jag i alla fall) väldigt svårfångad, men i går placerade den sig vid solrosfröna och satt en lång stund och sprätte och skvätte, valde och vrakade innan den hittade det perfekta fröet som den snabbt flög iväg med för att mumsa på någonstans i den relativa tryggheten i ett buskage.


"Nötväckan är 15 cm lång. En kortstjärtad och kraftigt byggd fågel med förhållandevis stort huvud och lång, rak, mejselformad näbb. Översidan är blågrå och genom ögat går ett svart streck. Undersidan är hos hanen ljus med kraftigt rödbrunt på kroppssidorna och under stjärten. Honan är något blekare tecknad liksom ungfåglarna. Könen nästan lika. Den enda fågeln som kan klättra nedför en stam med huvudet före."




"Nötväckan förekommer tämligen allmänt i lövskog, blandskog och trädgårdar i södra och mellersta Sverige. Den är mindre vanlig norr om Dalälven.
Nötväckan äter insekter, larver, puppor, spindlar och under vintern gärna frön och nötter. Den är även en flitig besökare vid fågelborden.
Nötväckan är mycket högljudd och har ett flertal olika kontaktläten. Sången är ljudlig och genomträngande och består av en serie visslingar."




"Nötväckan häckar i gamla hackspettbon och i holkar, vars ingång den kan mura igen med lera till passande storlek. Honan bygger ensam boet med tallbarkflagor som läggs på en bädd av träflis. Honan matas av hanen under ruvningen."


 


"Nötväckan är en av våra mest utpräglade stannfåglar. Så vitt man känner till, lämnar de gamla fåglarna aldrig sina revir. Även ungfåglarna är mycket stationära. Den ungfågelspridning som sker, berör sällan några längre avstånd. Antalet häckande par har varit svårt att uppskatta, men man vet att arten har ökat kraftigt under perioden 1985-1993, då beståndet mer än fördubblades.
Nötväckan går i Sverige under flera namn: i Bohuslän blåspit, på Gotland murspit, i Närke trädrännare, musveta och eremit, ibland också grå hackspett, i Västergötland nötknäppare och nötpacka."

Fakta från Sveriges Ornitologiska förening, bilderna är mina egna.


God afton säger

Skogseva

6 kommentarer:

  1. Den lille vännen ser man mycket av här på Gotland!Söt med sin fina "eyeliner". Kram från Kerstin

    SvaraRadera
  2. Kerstin: Jag är imponerad över nötväckenaglarna. Om mina hade varit så långa hade jag bara brutit dem! Visste du att den kallas 'murspitt' på Gotland?
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  3. Å, jag älskar nötväckor! De finns i stort antal i en glänta i Azaleadalen i Slottsskogen här i Göteborg, och jag brukar gå med krossade nötter och solrosfrön till dem och bara stå och titta på dem när de flyger fram och åter och "susar" till varandra. Vilka söta bilder, de är underbara! :-D Kram!

    SvaraRadera
  4. Bella: Visst är nötväckor trevliga fåglar. De tillhör en av favoriterna bland småfåglarna där gärdsmygen leder - den är ju fullkomligt oemotståndlig i sin tuttenuttighet! Gärdsmygen syns ju dessvärre inte vid fågelbordet men emellanåt när jag är ute och travar i skogen. Jag kan tänka mig att fåglarna uppskattar att du kommer med godsaker till dem, särskilt en vinter som denna.
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  5. Nej faktiskt hade jag inte hört det tidigare - kul med dessa lokala namn. Det finns det gott om det här! Deras naglar är nog av en annan kaliber..kram Kerstin

    SvaraRadera
  6. Kerstin: De flesta fåglar har tydligen sina lokala namn - många är roliga och färgrika till exempel "horsgök" eller "himmelsget" - det kan du ju fundera på vad det kan vara för några lustiga saker...
    Kram från Eva

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!