I skogen, några hundra meter från vårt hus, står ett stort grönt monster. Ett gallringsmonster som knipsar av träd i en rasande fart. Och ljuset når plötsligt ner till marken!
Skogsmaskinsbetarna sätter sina tydliga spår i de taniga granstammarna. De ratade klena och icke växtvilliga granarna. De som avlivades för att lämna plats åt kraftfullare exemplar.
Björkhagen vid den igenvuxna dammen är också prydligt gallrad. Vilken fröjd det hade varit för änder, hägrar och svanar om några EU-slantar kunde bekosta en rensning av dammen, som inte på länge haft en synlig vattenyta.
Så här tätt var björkbeståndet i höstas. Inte ens vid klart väder var dammen synlig, så visst är det positivt med gallring. Skönt när ögat kan göra egna strövtåg utan att omedelbart hejdas av trädstammar. Och björket blir till ved som kommer att eldas upp i kaminer eller kakelugnar och därmed värma några stackars frusna skåningar.
Flera nya timmertravar har växt upp längs min vandringsväg. De doftar gott! Och tänk.. Jag tycker faktiskt att de är ganska vackra!
Visst har monstermaskinen dekapiterat träden på ett ganska vacker sätt!
God middag önskar
Skogseva
Oj, så ljusgröna björkarna är hos er! Blommar vitsipporna ännu? Kram från storasyster
SvaraRaderaMen kära storasyster... du måste lära dig att skilja på nutid och dåtid!
SvaraRaderakram från lillasyster