I ett milt och disigt oktoberväder var det så planteringsdags för de nya lökarna.
Jag tar på mina slitna knäskydd - numera görs inga knäböjningar utan knäskydd.
Jag markerar var jag vill ha tulpaner respektive allium. Markerar i tankarna, inget annat. Det får inte bli för välorganiserat utan lite lagom utspritt...
Det blir tre grupper med tio tulpanlökar i vardera ickerunda grupp och fem lite olikstora grupper av de nittio alliumlökarna.
Jag undrar hur helstekta tulpanlökar smakar?
Efter denna typiskt 'höstiga' planteringssysselsättning krattade jag bort en hoper löv från uppfarten. De flesta löv brukar ha den goda smaken att med vindens hjälp försvinna från vår trädgård, så det måste ha varit en osedvanligt vindstilla höst hittills. För att bli av med lite av de alltmer kletiga lövmassorna krävdes en insats. På gräset får de osnygga löven vara kvar till vårens första gräsklippning, men icke på uppfarten.
Lövkrattningen var inte allt för betungande - jag var nästan hela tiden omgiven av underskön violdoft. Vid uppfartens kryddlådor står en stor luktviolplanta som inte var så pigg på att blomma i våras. Det tar hon igen nu! Hon har ett tiotal oansenliga men intensivt doftande blommor.
Kan man fortfarande köpa violpastiller månne?
Jag blev både glad och lite förfärad när jag såg att den kaukasiska vingnötens bladanlag för nästa säsong redan har öppnat sig. Vingnöten och jag ber härmed om en mild vinter...
God afton önskar
Skogseva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!