tisdag 28 december 2010

Hoppfullt


Små hoppfullheter finns just nu på mina fönsterbänkar. Gröna småplantor att bevaka, stötta och hålla vid liv till våren kommer. Och det gör den väl snart...




Thaibasilikan visade sig vara en kinkig dam.  Av de skott jag fick av prästgårdsmadammen planterade jag några direkt och satte några i vatten. De skott som planterdes i jord direkt, ett par skott i varje kruka, höll sig gröna i två veckor sedan föll blad efter blad och de dog sakta men säkert. Av de skott som stod i vatten var det bara ett litet fåtal som långt om länge bildade rötter. Jag lät rötterna växa till sig ordentligt innan jag stoppade de ynkliga tre små överlevarna i krukor. Nu - en vecka senare - har en planta dött, en ser ut att vandra på gravens brant medan en, den på bilden, kanske har en chans att nå vuxen ålder.




Prästgårdsmadammen, som är en madam som vet det mesta om det som växer och gror, hade hört att Euforbian skulle vara lätt att ta sticklingar av. Då gör vi väl det! Ett antal 'Diamond frost'bebisar sattes i vatten och placerades i ett av köksfönstren.




Två veckor senare fanns det små fina rottrådar i vasen. När jag seåg att det fungerade skyndade jag mig att ta fler sticklingar av Euforbina (som jag försöker övervintra inomhus) och nu väntar jag på att de första små rottrådarna i vas nummer två ska visa sig. Jag funderar över när jag ska ta mod till mig och plantera skotten med de välutvecklade rotknippena...


 


I det ena köksfönstret står en liten pärlhyacint som jag köpte strax före jul.
Lika isigt blå som seneftermiddagen utanför.
En väldoftande föraning om den vår som komma skall. Snart!

Dagen har ökat två minuter....


God kväll önskar

Skogseva

2 kommentarer:

  1. Jag kan 'en del', vilket är lång ifrån 'det mesta' men är glad om jag har rätt vad gäller Euphorbian. Min egen krukade stickling ser ut att må prima och resten är lite bleka om nosen men lever och blommar. Jag hoppas, att de ska klara vintern, så jag kan ta fler sticklingar när ljuset återvänt.
    Basilikan tycks dock ha gått hädan.
    Och att våren snart är här, är jag övertygad om.
    Tiden bara flyger iväg. Som vanligt.

    Kramar
    Eva

    SvaraRadera
  2. Prästgårdseva: Du kan det mesta - punkt slut.
    När vågar jag plantera Euphorbiorna - basilikorna mådde ju bäst så länge de fick stå i vatten, är det månne likadant med töreln?
    Du.. dagen har ökat med fem minuter!
    Kramar från en djupfryst ås

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!