söndag 30 oktober 2011

Chrysantemum




Vi gick en promenad och såg en rörlig dovhjortsprick framför oss i lättdiset, långt där framme på vägen.




Vi betraktade dovhjorten och dovhjorten betraktade oss ett ögonblick innan den tröttnade på våra ögon.




Vid ett övergivet hus stod några lika övergivna vita blommor.




Vi betraktade de två små plantorna och plantorna betraktade oss.
Övergivna.
Oälskade.

Vi grävde resolut upp de två övergivna plantorna med en lika övergiven sax och bar hem dem i en trasig och övergiven spann.




Nu bor de övergivna i en rabatt här hos oss och fortsätter att vara vita och fina.
Att det är en Chrysantemum av något slag kan jag se, men vad kan det tänkas heta mer?
Ca 25 cm hög med dubbla blommor som är 3-4 cm i diameter.

Ja se det undrar skogseva.

8 kommentarer:

  1. Hösten... en underbar årstid enligt mig. Det är ju bara och titta på dina finstämda bilder så kan ju ingen undgå härligheten?

    Jag tror att de oälskade ska uppskatta sin nya bostad och leva upp men vad de heter?

    Svartfåglar - också en favorit. Här där jag bor har vi en stor råkkoloni bara ett par 100 meter från huset. De bor i stora gamla träd på en skolgård och många tycker att de är besvärliga med sitt flaxande och hojtande men inte jag. De är ju riktigt trevliga och verkligen ena lustigkurrar på många sätt. Alltså jag tror på allvar att de har humor! och de kan vara både utstuderade och pillemariska. Dessutom är de ju otroligt sociala varelser (med varandra) En härlig bild du fick på den lille svarte.

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  2. Liknar en gammal favorit: Fylld mattram, Tanacetum parthenium (syn.Chrysantheum parthenium), som finns i flera varianter och namnsorter. Karaktäristisk doft. Oftast ettårig, som frösår sig rikligt men blir finare om man förkultiverar. Så tag frön! (Blommorna snarlika vittpyttan, som har smalare blad och är flerårig.)
    Första kommentarern försvann, så detta blir en kortvariant.
    Ha det gott min vän och hälsa storasyster!
    Kramar
    Eva

    SvaraRadera
  3. Anna:
    Ja där de vita små varelserna stod uppskattades dom icke av någon. Dessutom pågick renoveringsarbete vid huset och tegelpannor och annat skräp hamnade i huvudet på de små, så jag betraktade det som en ren räddningsaktion när jag grävde upp dem.
    Ska vi bilda en klubb för "Svartfåglarnas Vänner"? Jag blir så glad när jag träffar på likasinnade - det finns så många som av en eller annan anledning icke gillar dem. Obegripligt - tycker jag!
    Kram från Eva

    Prästgårdsväninna:
    (Tänker på dig!)
    Jomen, det kan det säkert vara. Måste ut och sniffa på dem, men blommor och blad ser ut som på googlebilderna. Frön skall tagas, om det hinner bli några innan frosten tar dem!
    Må så gott - ringer så snart jag kan.
    Puss och kram, Eva

    SvaraRadera
  4. Inte vet jag vad dom heter men jag älskar ditt inlägg. Så härligt skrivet och så fint att du tog hem de vita blommorna så dom slapp vara övergivna och oälskade.

    Önskar dig en fin vecka!

    Kram Anita

    SvaraRadera
  5. Älskar att du tar hand om de övergivna och oälskade!
    Skriver mer en annan dag....
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Anita:
    Tack söta Anita! Vem kan motstå vita vackra blommor som står och blommar förgäves utanför ett övergivet hus. Räddningsaktion var av nöden. Nu vet jag dessutom namnet på skönheten genom prästgårdsmadammen; Mattram - så är det nog och så kommer den sköna att tilltalas från och med nu.
    Kram Eva

    Mariana:
    Kämpens omgivning var verkligen inte så kul, tegel och makadam runt fötterna blir ingen vacker av! Nu har den fått mull upp över fotknölarna, mycket bättre!
    Tror Eva

    Billan:
    Jag får tillstå att vissa kriterier måste uppfyllas av dem jag ska ta hand om... Sålunda måste utseendet vara gott alternativt doften utsökt. Om så inte är fallet är jag rädd för att jag sätter näsan i vädret och promenerar förbi..
    Är så glad att du skriver något över huvud taget!
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  7. De oälskade var verkligen värda din uppmärksamhet, men jag blir mest imponerad av dovhjorten. Sååå pampig!! Det är annat än de små krumma rådjuren som smyger runt i buskarna här. Tack för din snälla kommentar hos mig. Jag blir så glad...
    Kram

    SvaraRadera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!