Havshelg

En sådan helg....

Trevligare kan det knappast bli. Goda vänner, god mat och några flaskor därtill. Gårdagens bild på lunchdrycken var rena ljuget. När lunchen var slut stod det dubbelt så många flaskor på terrassräcket. Dock sträckte sig lunchen fram till halv åtta om aftonen!

Om man har denna utsikten när man intar sin
lunch är man inte precis olycklig.

Dessa våra goda vänner är lyckliga ägare till ett hus vid en strand vid Skälderviken. Havet som närmsta granne. Måsar, segelbåtar. Fantastiskt för oss skogsmänniskor att få andas havsluft som är så vitt skild från vår välkända barrskogsdoft, och lyssna till sjöfågel i stället för gök och taltrast.

Om man är tvingad att stiga upp klockan sju för att stoppa
i sig testmedicin kan man lika gärna ge sig ut på en
morgonpromenad med kameran på magen. Jag smög länge
på ejdrarna - de var inte så samarbetsvilliga precis.
En ejderhanne låg och sov med huvudet under vingen
och då passade jag på att närma mig. Bilderna blev
inte fantastiska, men det var roligt att komma den
så pass nära i alla fall. Här har den just upptäckt
mig, rest sig och i nästa ögonblick låg den i vattnet där
den dök och kom upp tjugo meter längre ut.

Vresrosor "Rosa Rugosa" växer i mängder ute i havsbandet. Rosa och vita. Väldoften är intensiv och friskare rosor har väl aldrig skådats! Goda vännerna mejar ner stora, oönskade fält av vresrosor som tappert växer upp igen och snabbt återerövrar sina sina gamla domäner. Ett kustogräs av stora mått.

Jag vet inte vilken som är vackrast:

rosa,

eller vit vresros.

En annan raring är trift "Armeria maritima",
här lätt överblommad, bedagad och urblekt.

På en liten hamnpir växte en välordnad grupp av sedum,
med en rugge strandråg som ett utropstecken.
Snyggare kan väl ingen trädgårdsmästare få till det!

Ute vid kusten kan himmel och hav skifta snabbt i färg och form, från stillhet till dramatik. Ena stunden sol och lätta vindar - nästa stund elak blåst och kyla. Skönt att det finns stora glasrutor att ha mellan sig och vinden. Att kunna sitta ute men inne. Beundra molnen och se vad vindarna gör med vattnet. Med några glasrutor som skydd...

Tänk att ha detta som sin vardagsutsikt...


Det är skönt med havsluft, måsskrik, ejdergrymtningar. Men det är skönt att komma hem till skogen. Kliva ur bilen och välkomnas av gökens galande, fårens bräkande och stilla brus i trädkronorna. Livet i skogen är också ett gott liv. Käre makens och mitt skogsliv!


God middag önskar


Skogseva

Nej!

Absolut ingen blogg i dag - tröttheten är monumental!

Men i morgon kanske...


Skogseva

En ros är en ros är en ros

Det är ett elände att det ska vara så svårt att odla rosor. Det kan vara så att vår jord inte är lämpad för sådana delikata skönheter, det kan också vara så att vi hittills försökt med alltför petiga små fröknar. Jag ska definitivt aldrig mer försöka mig på rosor, som i Lars-Åke Gustavssons böcker beskrivs som: "Kan drabbas av massiva angrepp av rosrost." Eller: "Rosen är mottaglig för svarfläckssjuka." Alternativt: "Får ofta kraftiga angrepp av mjöldagg på sensommaren." Hos oss får de altid den svåraste formen av sjukan. Nej, aldrig mer en sådan ros!

Svartfläckssjuka är fult och otrevligt - gör att hela rosen ser sjuk ut.

Nu är emellertid nya rosor beställda och ska hämtas hos Flora Linnea på söndag. Ni som är trädgårdsintresserade, med inriktning rosor, gör ett besök hos dem i Helsingborg, de har förutom alla tänkbara rosor en väldigt fin butik med lite av varje. www.floralinnea.com/ Man kan göra Helsingborgsresan till en trevlig heldagstur och samtidigt strosa runt i Fredriksdal. Mycket sevärt och trevligt och dessutom finns ett fint trädgårdscafé. http://www.fredriksdal.se/

Den ena rosen som är beställd ska stå mitt i "nya"rabatten, och fylla ut hålet efter doftolvonet, som ju blev förvisad till en dyster hörna efter att år efter år vägrat göra sin plikt, nämligen att blomma, dofta och vara vacker! Ersättaren, "Stanwell Perpetual", är en rosa skönhet, förhoppningsvis frisk, med en doft som av flora Linnea beskrivs som : "Sensuell beslöjad doft som är varm sammetslen, bittermandelblom, honung, örtig och bitter, marsipan, bergamott, körvel, omoget citronskal (rivet), kryddig, stearin, som ett grässtrå man tuggar på." Jag tror faktiskt att Mischa Billing har haft ett finger med i spelet när det gäller doftbeskrivningarna!

Pimpinellifolia "Stanwell Perpetual". (Stulen bild)

Ytterligare tre rosor, "Maiden´s Blush", är beställda. De ska ersätta de i går flyttade resterna av "Iceberg". Jungfrurna ska planteras i en trekant och omges av befintliga alunroten. Doften beskrivs som: "En doft med en knivskarp elegans av citron- och apelsinpastiller. En parfymerad lite tvålig doft av persikor och jasmin. Doften har en örtiga underton av körvel med en hint av dragon och mejram. Här finns gröna sommaräpplen, hårda omogna päron, vinbär och fläderblom. En doft som visar upp både lätthet och tyngd."

Rosa alba "Maiden´s Blush". Exemplaret ovan köptes i fjol.
Den blommade redan då med några enstaka blommor.
Doften var minst sagt hänförande. Dessutom har rosen
hittills varit frisk - nästan osannolikt för att vara hos oss!

I dag måste jag alltså byta jord i rabatten. Åtminstone på de ställen där det tidigare stått en "Iceberg". Utgrävning sker i dag och sedan fyller jag på med speciell rosjord för att nykomlingarna ska få bästa tänkbara start. Efter det kan jag inte göra så mycket mer. Möjligtvis sända en bön till vår Herre och be att han håller sin hand över plantorna på det att icke rost, fläcksjukor, löss och annat otyg må drabba dem!

I morgon blir det ingen rapport. Käre maken och jag och några till befinner oss hos goda vänner. Sitter vid havet, mediterar och dricker champagne - den ena flaskan efter den andra! Champagnelunchen startar vid ettiden och håller på till aftonen. Det går åt mycket champagne...

God middag önskar


Skogseva

Minirapport

Våra enda övervintrade och klena "Iceberg" har flyttats till nytt ställe för att ge plats åt, förhoppningsvis, starkare material. Om de ganska små och eländiga "Iceberg" får för sig att trivas bättre där jag nu har placerat dem, kan de faktiskt bli det blickfång jag tänkt mig. De är nämligen placerade så att deras vithet ska lysa lite trolskt i fjärran när man står vid diskbänken och skalar potatis!

Så här ser det ut från det ena hållet...

..och så här från det andra hållet.

Klematisen "Mrs Bateman" håller på att slå ut.
Eftersom vi (jag) slarvat och inte klippt ner henne,
sitter blommor och knoppar så högt att det var svårt
att få en bild. Jag fick stå på tå och såg inte riktigt vad
jag fotograferade - det blev sisådär.


I dag ska maken grilla något åt oss. Till det grillade blir det "Rosendalspotatis" = kokt nypotatis som delas i bitar och vänds ner i en tjock dressing av: en kruka basilika, dito persilja, en hög riven parmesan, lite citronskal, en aning citronsaft, mycket olivolja, salt och peppar och så mycket pressad eller hackad vitlök man tål. Vi tar aldrig mindre än fem stora klyftor... Allt hackas samman innan oljan tillsätts. Jag kan lova att det är gott!


God middag önskar


Skogseva

In memoriam

In memoriam

Det kom en man, myndig och med stor motorsåg försedd.
Klättrade vigt upp på stegen som vinglade farligt. Lutade sig mot
samma stege och satte in sin dödsstöt. Sågade ut en kil,
måttade med ögonen, sågade lite till. Motorsågsmannen klättrade
ner för stegen, synade trädet som en konstnär synar sitt verk
och satte sig sedan i sin traktor.

Backade försiktigt upp mot det nästan halshuggna trädet,
lade stora gripklorna runt stammen och drog försiktigt...


...ned trädkronan, som föll till marken med ett brak.


Trädets grenar splittrades när de nådde marken. Lade sig
som vita, avgnagda benknotor över ett stort område.Krossade
en av fyra måbärsbuskar och gjorde kratrar i marken.


Hemliga trädgårdens rabatt fick stor blessyr i form av
krosskador på läjtnantshjärta och på nepeta. Det blir
kortklippning av de båda och nya tag nästa säsong i stället.

Lik numero två har lastats på vagnen för färd till den plats
där almlik numero ett redan lagts för den eviga vilan.


En ömklig rest. Några meter almstam för murgrönan
att klättra på. Och för att blåmesen inte skulle stå utan
bostad. Ungarna är, så vitt jag vet, inte utflugna ännu.
Vi har emellertid inte velat oroa dem mer än nödvändigt
med att kika in i boet, så vi är inte riktigt säkra.



Kära almar: Vi är så tacksamma för den skugga ni har skänkt oss. Vi är så tacksamma för det skydd som ni har gett oss. Vi är så tacksamma över att vi under varma sommardagar kunde krypa in i ert gröna, svala rum. Vi är så tacksamma över det täta, gröna draperi ni drog ner mellan oss och världen i övrigt. Nu finns ni inte längre och ni lämnar ett stort tomrum efter er. Vi sörjer...



Skogseva

Mullvad och sädesärla

Fienden är decimerad med en individ! När den härjat ett tag i gräsmattan och puffat upp sina bruna högar både på framsidan och på baksidan av huset, i och utanför rabatterna och totalt utan hänsyn till om spireorna, rosorna eller daggkåporna blev begravda i jord tröttnade jag på uslingens framfart och satte ut en fälla på ett riktigt listigt ställe. I går var den tom men i morse...

...hade mullvaden gått i fällan. Jag hyser inget
som helst förbarmande med dessa förstörare
och drar mig därför inte att lägga ut en bild
på den döde fienden!

Fällan är av en "säker" sort så tillvida att den dödar snabbt och effektivt. Om ni har problem med just mullvad kan jag rekommendera fällan "Swiss Flex" som kan beställas här: http://www.mullvadbort.nu/ . Jag har tagit ett numera oräkneligt antal med just den fällan.

Käre maken har en "äng". En kulle om ca tre kvadratmeter där han för ett antal år sedan tömde ut en gigantisk påse med ängsfrö. Det mesta kvävdes i virrvarret som trängdes på den lilla ytan, men en del tappra och tåliga blommor kommer snällt varje år.

Det mesta av det som växer på "ängen" är okänt för mig
men går naturligtvis att lära känna om man så vill. Denna
lilla rosalila blomma finns inte i min flora, men är säkert vanlig.


Lite lustigt är det att när penséerna, som ska ha gjort sitt för säsongen, flyttas till en mer undanskymd plats står de på topp vad gäller blomning. Jag plockar och plockar vissna blommor och penséerna svarar med att blomma ännu intensivare. Det är i sanning en blomma som ger mycket för pengarna.

Det enda som krävs för att penséerna ska blomma flitigt,
åtminstone fram till midsommar, är att man plockar bort
vissna blommor och gödselvattnar lite då och då.


Inne i växthuset har "mina" tomater skjutit ordentlig fart. Ändå tror jag att käre makens tomater leder i tillväxt. De får naturligtvis mer direkt sol, men har det samtidigt svalare om nätterna och är utsatta för den eviga vinden som har blåst denna vår.

Men i "min" ena planta finns ett första litet barn!


Sädesärlorna som häckar i vår carport har ungar nu och rusar runt på gräsmattor och grusgång och jagar mat till barnen. De är orädda intill dumhet och "betar" gärna i närhet av katterna och jag är livrädd att någon elak katt ska hinna kapp någon av dem. Jag har inte lyckats luska ut var i carporten boet finns, det tänker de tydligen inte avslöja. Även om jag står dold och kikar på dem är de i de fallet misstänksamma och flyger inte in förrän jag avlägsnat mig!

Sädesärlan sitter och vänta på att jag ska vara så vänlig
och försvinna så att hon kan flyga in i carporten till sina ungar.


I dag är jag i den märkliga situationen att det är jag som ska laga till vår middag! Hur ska detta gå? Kommer käre maken att acceptera det som serveras? Vad kan man göra av lite nypotatis, grönsaker och kassler? Min matfantasi tvärdog när maken tog över matlagandet totalt för sisådär en sex, sju år sedan. Jag lagar nästan aldrig något över huvud taget. Är bortskämd så det förslår. Vad ska jag göra med potatis och kassler? Koka och steka? Med sallad till? Nää, roligare än så får det faktiskt bli. Jag går ut och tvättar potatisarna så kommer jag kanske på något...


God middag (kanske)


Skogseva

Sommarvärme

En varm dag blir det i sanning inte mycket gjort. En liten omrörning i Johanna var dock av nöden. Flugorna var herrar där - inte så roligt att lyfta av locket! Någonting har hänt, eller snarare inte hänt. Processen har inte satt igång som den skulle och flugorna har tagit tunnan i besittning. De lyfte i tusental när nytt kompostmaterial slängdes ned. En titt i handboken; för vått i komposten = flugor, för torrt i komposten = myror. Alltså för vått i komposten. Ny titt i handboken; för vått = påförande av torvströ, sågspån eller liknande. Det blev torvströ. Och omrörning. Nu tänker inte jag slänga något i den tunnan på länge.

Flugornas herre i närbild. I alla fall en närbild på
ett flugansikte. Ser lite småelak ut tycker jag.
Tusentals sådana elaka flugansikten med
vidhängande kroppar finns i vår Johanna.
(Bilden stulen)

Vi har premiärbadat i vår lilla pool. En barnpool som vi sätter upp varje sommar och som vi har stor glädje av när temperaturen som i dag stiger upp mot 28-30 grader. Vad ska man med en stor bassäng till när det går att sträcka ut sig i barnpoolen, luta huvudet mot kanten, ligga stilla och titta upp i den grönskande kastanjen. Skönt - och tillräckligt för oss i alla fall.

Kastanjen är numera så stor att den ger kaffeskugga,
vilstolsskuggar, drinkskugga och korsordsskugga.

Ytterligare några vita innevånare i vår trädgård har behagat slå ut. Fler kommer efter hand.

Clematisen "Albina Plena" dansar runt i bersån
i sina vita balettkjolar. Förtjusande och flitig.
Blommar nu och sedan med enstaka blommor
hela säsongen.

I dag slog årets första ros ut hos oss.
"Louise Bugnet" - vit, vacker, väldoftande.
Hos oss dessutom frisk! Fantastiskt!

Käre maken står som vanligt i köket och tillreder någon slags middag - jag tror det blir något enkelt. Varma smörgåsar kanske. Någonting med svamp i alla fall. Det blir säkert gott.

God middag önskar


Skogseva