söndag 19 februari 2012

Fågelskådning från mitt köksfönster


Onsdagen i veckan som gick var prästgårdsevas och min sopplunchs- och rovfågelfotograferingsdag. På förmiddagen preparerade jag den snöiga scenen utanför köksfönstret med många kilon hjortben och annat styckningsrens. Hinkarna med renset hade under några dagar förvarats i  uthuset, men börjat lukta så svårt att allt förpassats ut i växthuset. Jag tänker inte beskriva stanken som slog emot mig när jag öppnade dörren... 

Jag hade ju önskat mig sol för att få liv och kontrast i bilderna som skulle tas, men dagen var grå och bilderna blev, enligt min mening, lite trista och platta utan de skuggningar och skiftningar i snön som solen ger. Fåglarnas fjäderdräkter förlorade också mycket på grådagern, de blev inte så nyansrika och fjädrarna inte de glänsande brunskiftande "pälsverk" de är utan mer som trista, glanslösa, brunbeige vinterkappor. 
Eller var det kanske oskicklighet i kamerainställlningen hos fotografen? 
Eller möjligtvis bristande utrustning?

Rovfåglarna dök i alla fall upp - iförda sina glanslösa vinterkappor.

Först en ensam ormvråk. Sedan ytterligare en. Och ännu en - som mest sex vråkar på en gång. 
Och varje gång en ny fågel landade blev det oro i lägret, kroppar restes och vingar breddes ut.




Här nedan har fjällvråken till höger just slagit ned och visar upp sitt vingspann, som enligt Fågelguiden är 125-148 cm jämfört med ormvråkens 110-130 cm.




Efter storleksdemonstrationen gick det alldeles utmärkt att dinera tillsamman!





Mest oro skapade gladorna, som inte var så pigga på att slå sig ner utan föredrog att störtdyka över vråkarna i försök att jaga bort dem.  




Och när inte bortjagningsmetoden fungerade plockade gladan helt enkelt med sig en bit mat för att äta i lugn och ro och utom synhåll för oss. Var slog ni er ner små glador?




Det var en rolig och orolig fågelskådardag med mycket springande fram och tillbaka mellan föntren, joxande med kamerainställningar, obekväma fågelskådarplatser (en på diskbänken klättrande och kravlande prästgårdseva skulle jag gärna vilja visa er!) och en alltmer kallnande soppa kvarlämnad på bordet i matrummet. 

Men det har varit soliga dagar också när ett enda liten köttsmakprov legat ute i snön.
Då hände det att gladorna landade.

Den här nedan med snön sprutande om landningsstället medan den bromsar med stjärten och vingarna!




Och en annan lite elegantare och mjukare landning. Gladan har klorna beredda att greppa bytet.




Vaksamt spanande...




Vaksam mot attacker från ovan är också den ensamma ormvråken. Åt en bit och tittade sedan upp mot skyn igen. Förmodligen seglade en matkonkurrent runt högt däruppe...




Men den landade aldrig så vråken fick äta i fred och när den lyfte en halvtimme senare var benet befriat från allt kött och vråken vägde några hekton mer än när den landade!




Klart slut från årets rovfågelfototgraferingar!

Skogseva

20 kommentarer:

  1. För mig som inte sett skådespelet med egna ögon är dina bilder underbara oavsett "fel och brister" i form av grå vinterkappor o.d "ler" Samtidigt förstår jag att besvikelsen finns där för ni hoppades ju på något ännu bättre.
    God fortsättning på helgen önskar gittan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Besvikelsen ligger kanske mest i att jag inte lyckades göra något bättre av det som fanns så nära. Så många ormvråkar och så många bilder som någon med bättre utrustning och större kunnande hade gjort något fantastiskt av. Men, men... alternativet var ju inga bilder alls, så jag ska inte gnälla!
      En skön söndagkväll önskar jag dig.
      Eva

      Radera
  2. Jättefina bilder. Här har vi mest bergfink. Massor!/Lila-Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja du, dennav inter har verkligen varit en bergfinkvinter här också. De små liven håller på att äta oss ur huset - det går åt MYCKET solrosfrön när de kommer i flockar och invaderar matställena. Jag vet inte hur många säckar vi har köpt denna vinter, men så började vi också mata väldigt tidigt. Lite för tidigt om jag fick bestämma, men maken var bestämd på den fronten; fåglarna skulle matas tidigt för att hållas häromkring och då fick det bli så.
      Må så gott säger Eva

      Radera
  3. Svar
    1. Tack ska du ha! Kan bara säga att jag är nöjd med alla utom onsdagbilderna!
      Må så gott och hälsa till Malte.
      Eva

      Radera
  4. Vad du än tycker om bilderna så måste det ju vara enormt spännande att bara titta....
    Ha det bra :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomenvisst är det det! Men sedan när man tittat på vråkarna några dagar så önskar man innerligt att något annat ska landa framför näsan på en. Så är människan skapad - aldrig nöjd. Jag längtar så efter en örn...
      Ha det bra du också.
      Eva

      Radera
  5. Ranten skrev:

    Veldig spennende blog. Jeg liker spesielt godt dine fuglebilder da vi selv gjerne har besøk av noen av de store rovfuglene. I dag er det ravnen som har gjestet oss på fuglebrettet. Brød og potet er kanskje som nødrasjon å regne, men går helt klart ned i mangel av noe annet:)
    Marit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ranten:
      Din kommentar hamnade på ett märkligt ställe i min blogg så jag tog mig friheten att flytta den hit.
      Tack snälla du för de vackra orden. Jag ska läsa din blogg och se om jag kanske hittar några bilder på rovfåglar där. du kan vara lycklig som gästas av ravn/korp, de har faktiskt inte vågat landa hos oss trots godsakerna jag lagt ut. Korpen är annars min absoluta favoritfågel så jag avundas dig verkligen det besöket!
      Må så gott hälsar Eva

      Radera
  6. Fantastiska bilder!
    Vilket häftigt skådespel du har fått uppleva.
    Tack för att du delade med dig.

    Ha det bäst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Helen! Och skådespelet fortsätter för det ligger fortfarande rester kvar därute. Inte ser det så vackert ut men fåglarna är nog tacksamma, speciellt nu när det kommit ett nytt lager snö, som säkert försvårar för dem att hitta något ätbart.
      Ha det så bra du också.
      Eva

      Radera
  7. Ser ut som om ni båda Evorna hade en rolig fågelskådardag:-) kram Sophia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomendetkandutro! Ett evigt flängande i mitt kök för att få till något bra, vilket ju gick sådär...
      Roligt och spännande i alla fall, för vi visste ju inte riktigt vad som skulle dyka upp. Det KUNDE ju landat en örn!
      Kram från Eva

      Radera
  8. Fantastiskt vad många fina bilder du fick!!!
    Mariana

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du - även om jag själv inte är nöjd är det ju roligt att andra kan ha glädje av bilderna! Ett par av "solbilderna" tycker jag själv är skapliga, framförallt den tredje underifrån. Jag gillar uttrycket och att jag fick med gladans skarpa öga.
      Kram från Eva

      Radera
  9. Tycker din rovfågels-"reportage" är helt fantastiska. Brutus Östling har fått konkurrens!

    Vilken ynnest att ha så mycket vilt inpå knuten. Fult att bli avundsjuk men skulle gärna vilja ha upplevt något liknande.

    Ha det så gott
    Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men kära Kristina så smickrad jag blir!
      Vi brukar skoja om att vi bor mitt i en djurpark, på gott och på ont. Alla djur (nästan) har rätt att leva, men ibland kan man undra om all djur har rätt att leva just på denna lilla fläck där vi bor. Det finns en del som jag gärna skulle vilja leva utan, fästingar, sorkar, mullvadar till exempel. Ofta uppväger dock de trevliga djuren styggdjurens besök och härjningar.
      Och du... det är fullt tillåtet att vara avundsjuk, det är jag också med jämna mellanrum när jag ser något som jag tycker är åtråvärt!
      Må så gott du också.
      Eva

      Radera
  10. Jag tackar än en gång för både uppvisning och soppa! Kan berätta, att jag hade riktig träningsvärk dagen efter övningen. Och så måste jag medge, att det kanske varit bättre med lite sol. För inte kan det väl vara vår egen oförmåga, som bidragit till att vi är smått (?) missnöjda med fotoresultatet...?
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Käraste väninna, nöjet var helt och hållet på min sida och att det blev träningsvärk efter allt ditt klängande och klättrande på bord och diskbänkar förstår jag mycket väl!
      Jag vill absolut tro att det var den uteblivna solen som gjorde oss missnöjda - tycker att det bekräftas väl av de bilder jag tagit i full sol. Jag har fotograferat lite efter vår gemensamma dag, med lika tråkigt resultat. Nu känner jag att jag är klar med denna säsongs rovfågelfotografering.
      Puss och kram.
      Eva

      Radera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!