Jag tyckte att jag hade frusit nog de senaste dagarna så vi gjorde en shoppingtur till den utmärkta Jakt & Friluftsgården utanför Lund för att hitta varmbyxor, varmstrumpor och varmvantar.
Jag kompletterade långkallingarna som jag köpte i fjol med en Lundhagströja i samma material, merinoull.
Så dyrt är detta underställ att det kommer att testamenteras bort, så att någon som är riktigt naturälskande och bättre behövande kan få njuta av det den dag jag själv promenerar på de himmelska ängderna!
De mest perfekta tjockbyxor låg och väntade på mig på ett reabord! Perfekt storlek, perfekt pösiga runt ben och rumpa, där jag alltid fryser som mest. Här talar vi icke om smala ben och välsittande passform utan om ett funktionellt plagg i vilket jag kan få plats med ett par pluderhosor om jag skulle känna för ett sådant ganska omodernt plagg. Dessutom är byxorna tysta, prasslar alltså icke vid gång, vilket jag uppskattar mycket. Byxorna kostade ungefär hälften av vad Lundhagströjan kostade och om man tittar på kvalitén kommer även de att kunna ärvas av någon bättre behövande....
Över understället måste man ha ytterligare ett lager, nämligen en microfleecetröja och Lundhags hade en som passade perfekt. Jag lägger till den till listan över Plagg Som Är Så Dyra Att De Får Gå I Arv!
Händerna som ju är särskilt utsatta när man fotograferar behövde något extra värmande.
Först ett par tunna så kallade 'liners' i merinoull...
...och utanpå dem ett par torgvantar i fleece, som jag vet fungerar bra efter att ha lånat ett par sådana av Prästgårdseva.
När jag ändå var i shoppingfarten kunde jag lika gärna satsa på ett par supervarma Härkilastrumpor. Alla strumpor blir slitna så småningom och mina tjockvarianter är inga undantag. Tunnslitna strumpor är inte särskilt varma och gudihimlen så sköna dessa var!
Så packade vi in oss och dyrgriparna i bilen och åkte in till Lund. Lite småhandlande och nödvändiga besök i diverse butiker. Käre maken frös svårt i snålblåst och tio minusgrader! Det blev ett snabbesök på Team Sportia för att handla långkalsingar som genast togs på.
Jag hittade ett ställ i microfleece som för tillfället såldes för en bråkdel av vad grönfleecen kostade, nämligen under tvåhundra kronor så jag köpte omgående ett! Till det priset behöver jag inte fundera på att låta det gå i arv utan kan slita och tära på det så mycket jag vill.
I dag när termometern visade futtiga nio minusgrader skulle kläderna testas.
Redan när jag tog på ullunderstället insåg jag att någon fleecejacka inte var att tänka på. Jag är nämligen ägare till en mycket tjock, och dessvärre också mycket tung, jacka. Den i kombination med pösbyxorna och superstrumpor gjorde mig svettig redan innan jag fått på mig stövlarna!
Ute blåste en snål vind och på sista halvan av min tvåtimmarsvandring snöade det lätt, men jag frös icke på något ställe på kroppen, inte ens rumpan som annars brukar bli iskall. Och byxorna var alldeles tysta! Perfekta kläder med andra ord.
Men min illtunga gamla jacka måste nog bytas ut till en lättare variant för den kändes i jämförelse med övriga lättviktiga kläder som ett medeltida harnesk!
Undrar var jag kan hitta en jacka som kan tänkas passa till mina tysta byxor...
God afton säger skogseva
Låter som utmärkta plagg för denna hemska kyla! Men jag tycker problemet är att när man rör sig kan man inte pälsa på sig så mycket, för även om det känns perfekt i början så blir man genomsvettig efter en stund. Så det gäller att frysa lite i början, men det är inte kul! Blir du inte för varm när du promenerar?
SvaraRaderaHoppas det blir lite drägligare att vara ute i veckan, även utan tysta dyrgripar!
Kram
Katarina
Det är just det som är så svårt - att anpassa klädseln. Jag blir alltid för varm när jag travar, det är ju inte alldeles jämnt här på åsen, men sedan när jag pausar långa stunder för fotografering då kryper kylan in på skinnet. Jag brukar starta vandringarna med jackan uppknäppt, vantarna i fickan och bar om huvudet. Men visst är det svårt att hålla en jämn temperatur när man ömsom rör sig och ömsom står stilla! Det bästa är nog egentligen att ha ett extraplagg i ryggsäcken att ta på när man ska vara stilla, det är bara så bökigt att hålla på med av- och påklädning och så ryggsvettande att ha ryggsäcken med!
RaderaKram från Eva
Vad bra att du köpt bra funktionella utekläder, det blir så mycket lättare och trevligare att vara ute då. Hoppas du hittar en jacka som du gillar också.
SvaraRaderaVilken vacker bild!
Kram Maria
Det var faktiskt på tiden att jag fick lite varmkläder om klimatet tänker fortsätta att vara så här ogästvänligt. Jacka har jag börjat leta efter, får se om jag hittar någon som uppfyller alla mina krav och som inte ruinerar mig totalt.
RaderaTack för komplimangen, så vackert är det stundtals på mina vandringar!
Kram från Eva
Det verkar som du utrustat dej för istid!
SvaraRaderaMycket vettigt.
Själv har jag en varm och lätt jacka men tyvärr prasslar den i kyla.
Kram
Mariana
Ja, personligen tycker jag att tio-fjorton minusgrader är tecken på en begynnande istid och en sådan kräver absolut bra och funktionella kläder!
RaderaJag vill ha en prasselfri jacka som går ner ordentligt över rumpan, har stora fickor och en kapuschong som gärna får vara avtagbar. Jag tror däremot inte att det behöver vara supertjock nu när jag har handlat så många olika lager att ha under!
Kram
Eva
Grattis till bra inköp!
SvaraRaderaSjälv letade jag förtvivlat efter prasselfri jacka på den tiden jag var fågelskådare. Hittade till slut en optimal, avsedd för jakt! Grön, varm, massor med fickor, vattenavvisande. Kan alltså vara värt att leta i en affär som säljer jaktprylar.
Tack ska du ha! Jomen det är precis det jag har gjort - handlat i en jaktbutik. Och jag har tänkt mig dit igen för om jag ska hitta en jacka någonstans så är det nog i just den butiken de har ett stort urval och många olika märken. Visst kan man handla på nätet, men det är ju det där med att prova...
RaderaSå trist att jag inte kan komma in på din sida, för jag antar att du också har en blogg! Jag är intresserad, särskilt om du har varit aktiv ornitolog.
Må så gott,
Eva
Nä, jag har ingen blogg. Får prestationsångest bara jag tänker tanken, för jag ... nä usch det orkar jag inte gräva i.
SvaraRaderaHar dock tänkt tanken att ha en blogg med bilder, jag har massor och gillar att fotografera. Inte så mycket fågelbilder, dock, har aldrig haft utrustning för det. Och ornitolog, nä, glad amatör snarare.
Har bara inte riktigt haft tid ännu, eller om det är prioriteringen som borde ändras.
Kanske, alltså! Så roligt att du är intresserad, du och Prästgårdseva är verkligen favoriter. Båda skriver ni så bra, intressant och roligt och har underbara bilder.
Nu blev jag ändå mer intresserad! Ja varför inte göra en blogg med bara bilder så som Prästgårdseva har tänkt sig och provstartat. Lite mer kravlöst eftersom man kan välja om man vill lägga ut förklarande text eller låta bilderna tala för sig själv. Dessutom behöver man kanske inte underhålla en fotoblogg på samma sätt som en med texter i där följarna förväntar sig (prestationsångest, visst!) en någorlunda jämn "utgivning".
RaderaInte behöver man ha så speciell utrustning för att fotografera fåglar, det som är viktigt är att komma någorlunda nära och det är ju inte alltid så lätt.
Det skulle i alla fall vara väldigt roligt att se dina bilder, på något sätt och någon gång, hoppas att du bestämmer dig för att visa dem!
Tack för dina rara ord om madammens och mina bloggar och på återseende hoppas jag.
Med kram från Eva
Du har ju rätt. Jag gör nog så, inte minst för att jag känner att jag vill lägga mer tid på fotograferingen nu när jag har blivit passionist, som en god vän väljer att kalla oss 65+.
SvaraRaderaFörst ska jag klara av ett jättejobb - mitt arkiv med tusen- och åter tusentals diabilder som upptar halva min källare. Tar ut det göttaste och ska låta skanna in, resten går obönhörligen i sopen. Jag är en god bit på väg!
Tack för ditt intresse!
Och en sak till - kanske var det hos dig jag hittade till Den hemliga trädgården. Jag är överlycklig för det, och så fascinerad. Vilka oerhört vackra och spännande bilder! Ytterligare en inspirationskälla.
Att lägga tid på fotografering är väl använd tid! Och även om vi 'passonister' har väldigt ont om tid av någon underlig anledning finns det väl nästan inget roligare att syssla med än att hitta nya och trevliga fotoobjekt.
RaderaJag avundas dig inte gigantarbetet med diabilderna, men så skönt när det blir klart och du har bilderna lite mer lättillgängliga. Dia i all ära, men något föråldrat ligger det ju över att behöva plocka fram projektor och duk när man vill titta på flydda tider...
Prästträdgården bakom sina höga häckar är sannerligen i ordets rätta bemärkelse en 'stor' inspirationskälla även för mig trots (eller tack vare?) att den är en helt annan sorts trädgård än min egen.
Må så gott och jag hoppas att du fortsätter att ge livstecken från dig.
Kram från Eva
Håller med dig om trädgården bakom häckarna, verkligen, men det var The Secret Garden / Boije jag menade. Fattar inte hur hon får till sina bilder.
SvaraRaderaAhh.. nu är jag med! Men jag som sett Prästgårdsevas trädgård många gånger i verkligheten tror mig veta att den går utanpå många andra, ävenså The Secret. Men bilderna är fina, det håller jag med om! Må så gott och kram från Eva
Radera