Det händer att man kan få se skånes gamla karaktärsfågel, storken, på fälten någon kilometer från skogsevas boning.
Plockande något obeskrivligt äckligt i det nyskördade fältet.
Grodor, maskar, snäckor.
Strosande och letande.
På en för oss ohörbar signal, lyfter de och ger sig iväg.
Tvärs över vägen till andra sidan.
Till ett nytt fält.
Där börjar de på nytt sitt letande.
Efter grodor, snäckor, maskar.
En inte alldeles vanlig syn, men väldigt trevlig!
God afton säger skogseva.
Wow, vilken upplevelse!!! Så fantastiska bilder.
SvaraRaderaHa det gott.
Kram Maria
Det händer lite då och då att vi stöter på de stora fåglarna, men oftast är de långt bort alternativt är kameran inte redo... Men nu blev det i alla fall några bilder innan de flyttade sig så långt att min kamera inte räckte till.
RaderaHa det gott du också.
Kram från Eva
Men så fina bilder på denna ståtliga fågel.
SvaraRaderaKram
Tack för det Anna! Visst är dom imponerande och samtidigt lite "fel" eftersom det är ganska länge sedan de på ett naturligt sätt tillhörde den skånska faunan. Vi kan ju hoppas att storkarna lär sig att flytta (om de inte redan klarar av det) så att storkprojektet blir ett lyckat sådant där den fina pippin återigen blir ett vanligt inslag i vår natur.
RaderaKram från Eva
Så kul att komma så nära den vackra storken . Har sett stork i frihet en enda gång .....
SvaraRaderaKram :-)
De är nog inte så vanliga i storstäderna...
RaderaMan hajar onekligen till när man får syn på den stora fågeln, och det händer faktiskt ett par gånger varje höst. Vi bor ju inte så rasande många mil från uppfödningsstället, så "våra" fält ligger nog inom storkarnas gränser för sina födosök. Åtminstone nu på hösten - var de plockar sin äckelmat på sommaren vet jag inte.
Kram, Eva
Vakkert! Og for meg veldig eksotisk. Du tar så flotte bilder Eva! Alt vel!
SvaraRaderaFortfarande ganska exotiskt för oss också. Vi har ju haft stork tidigare här i sydsverige, men när våra våtmarker försvann (med utdikning bland annat) försvann också en del av förutsättningarna för god tillgång på storkföda. Nu återställs en del våtmarker och nya skapas, så det storkprojekt, med uppfödning av storkar, som drogs igång för ganska många år sedan verkar bli en framgång. Trevligt för oss skåningar om vi återigen kan betrakta den stora fågeln som ett naturligt inslag i vår natur!
RaderaMå så gott både herr och fru Ranten!
Eva
Det är ju fantastiskt att få se storkar i sin naturliga miljö. Förra året hade vi vanlig stork här i Uppland jättesällsynt och jag såg dem i kikaren på väg till jobbet. En till fördel med Skåne.. Kram Pia
SvaraRaderaMåste vara en sällsynt syn med stork i Uppland - felnavigering?
SvaraRaderaI går var jag och en väninna ute och spanade fåglar och, minsann, då såg jag säsongens andra flock med storkar, tjoho!
Kram från Eva