måndag 5 november 2012

Duvblå komposition



Hur ser duvblått ut?
Blågrått?
Gråblått?
Blåduva?
Gråduva?

Andra sidan sjön vilade i den obeskrivliga färgen.




Stilla och tyst.
En stund nästan övergiven.




Lågvatten.
Två människor vandrar på den tomma stranden.
Säger inte så mycket.
Tittar, spanar.
Njuter.





Då kommer de flygande över människornas huvuden.
I tusental!




Gäss!
Tumlar runt i luften och landar på sjön.
Ligger där en stund och flyger sedan lika snabbt iväg tillbaka till fältet de kom från.




Och så blir det lika stilla och tyst över sjön igen. 




En duvblå stillhet.


Godafton säger skogseva.



http://www.pergomoments.com/

21 kommentarer:

  1. Fin text till grymt snygga bilder!!! Jag levde mig verkligen in!!! Ha en fin kväll, jag undrar om det är fler än jag som undrar vart bloggen " Allt som är vackert" tagit vägen åt???
    Kram Lotta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Lotta!
      Jag får erkänna min okunnighet - jag känner inte till den bloggen du nämner. Har jag missat något?
      Kram från Eva

      Radera
  2. Mmmmmm. Jag bara njuter. Tycker jag nästan är där, i dina bilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir så glad över berömmet!
      Kram från Eva

      Radera
  3. Så otroligt vackra bilder. De går rakt in i hjärtat på mig:)). Så lugnt och fridfullt, älskar havet/sjön.
    Ha det gott.
    Kram Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maria!
      Visst är det något speciellt med vatten!
      Må så gott du också.
      Kram, Eva

      Radera
  4. Dina foton är alltid så fantastiskt vackra. Vilket ljus, motiv, känsla du har i dem. Följer även din andra blogg, med lika vackra bilder där. Men kan inte kommentera där. Trots många försök.
    Hej från en njutande Törnrosa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh du.. så många vackra ord! Jag tackar och blir jätteglad!
      Men du... jag har ingen annan blogg så du blandar nog ihop mig med någon annan. Undrar just vem..
      Ha det så gott,
      Eva

      Radera
  5. Vakkert vakkert vakkert! Og så utrolig poetisk i både ord og bilde. Denne myke rolige fortellingen som ikke trenger å rope høyt for å bli sett eller hørt. Takk Eva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du vet att jag blir extra glad över dina vackra ord!
      Eftersom den var en mycket lugn dag och sjön var stilla och fin fick det bli en lite långsam och eftertänksam text.
      Kram på dig,
      Eva

      Radera
  6. Det är väldigt mycket stämning i dina foton. Underbara!
    Ninaerica

    SvaraRadera
    Svar
    1. TAck för det snälla Ninaerica! Men det är inte så svårt när ljus och motiv är vackert - som det var just den dagen.
      Ha det så bra.
      Eva

      Radera
  7. TILL ER ALLA:.
    VÅR ELKABEL HAR GRÄVTS AV SÅ VÅRA DATORER FUNGERAR BARA VIA ETT TRÅDLÖST BREDBAND OCH DET ÄR SVAJIGT OCH VÄLDIGT LÅNGSAMT DÄRAV DE KORTA SVAREN!
    HOPPAS ATT NI HAR ÖVERSEENDE.
    KRAMAR FRÅN EN FRUSTRERAD EVA.

    SvaraRadera

  8. Ville bara tacka för de vackra bilderna. Allt är visserligen redan sagt. Poetiskt, vackert och vilsamt.
    Ha en bra dag, med eller utan bredband!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gudskelov är ledningarna ok igen!
      Tack snälla du för vackra ord, jag hör dem så gärna om och om igen - det är bra för självförtroendet!
      Må så gott i höstvädret önskar Eva

      Radera
  9. Den sista bilden, underbar!! Frustrerande med elkabel som trasslar till datanavändanadet:-( kram Sophia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för det Sophia! Det är alltid extra roligt att få positiva omdömen från duktiga fotografer, det stärker onekligen självkänslan.
      Vi är så utsatta här när det gäller telefonkablarna, det verkar som någon alltid sätter en spade eller ett spett i dom och sedan tar det evigheter innan Telia masar sig hit. Denna gången var de ovanligt snabba - tre veckor utan telefon är rekord hittills!
      Kram från Eva

      Radera
  10. Allra käraste vännen, medan du döper ditt inlägg till 'Duvblå kompostion' namngav jag mitt till 'Blytungt'..... Vackra bilder, som vanligt. Min dystra variant kommer.
    Kramar Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kära du! Inte kändes det blytungt när vi vandrade där - pur njutning i stillheten och kamratskapet! Jag har svårt att tänka mig att din variant på temat kan bli dyster. Om du inte fotograferade helt differenta ting förstås. Men då gör du dem säkert till konstnärliga bilder som står skyhögt över min, och andras, fotoförmåga. Ska bli ett sant nöje att titta på ditt inlägg.
      Nu är det snart dags för nästa utflykt...
      Kramar från mig, Eva

      Radera
  11. Som vanligt bjuder du på både vacker text och vackra bilder. Jag känner lugnet hit och jag känner den duvblå stillheten. Du borde bli poet ... nej förresten, du är en poet.

    Önskar dig en kommande fin vecka!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla du, det var rart sagt!
      Jag undrar vad det är med det duvblå som gör att bilder, och verkligheten också förstås, känns så rofylld. I min tidiga ungdom ägde jag en duvblå kappa i samma nyans som sjön hade den dagen då bilderna togs, och som jag älskade den kappan! För tillfället letar jag efter en duvblå tröja att ha till bruna långbyxor, men det är definitivt ingen färg som är på modet. Bara i naturen!
      En skön vecka till dig också, önskar Eva.

      Radera

Om du skriver några ord blir jag väldigt glad. Jag läser alla kommentarer med stort intresse och om jag inte svarar beror det antingen på att att jag rest till bortre Indien eller att jag är död!