Borstbäckens naturreservat.
Den 6/11, nådens år 2012.
En gudomligt vacker plats!
Otillgänglig - javisst!
Sluttningarna var på sina ställen mycket branta ner mot bäcken.
Vi stöp vid ett par tillfällen!
Men vad gjorde det när lunchplatsen var så här bedårande vacker med mossklädda stenar som lunchbord och rostbruna löv som golv!
Det fanns en övergång över bäcken på ett ställe.
Om man inte ville gå hela rundan i naturreservatet.
Om man inte orkade eller hade lust.
Om benen var gamla och trötta.
Vi hade pigga ben - vi ville gå hela rundan!
Och vi gick och gick.
Och klättrade upp och ner när det inte obehindrat gick att vandra nere vid bäcken.
Och vi blev ganska trötta!
Men bäcken fortsatte att oförtröttligt glittra, hoppa och porla.
Sista sträckan gick vi på småvägar.
Ganska tysta, försjunkna i våra egna tankar och vår egen trötthet.
Bakom en liten kulle stod ett par rådjur och mumsade i sig sin kvällsmat.
Man ska inte förhäva sig - gissa om vi var trötta efter nästan åtta timmars vandrande och klättrande!
God afton säger skogseva.
Rene arbeidsdagen! Skikkelig langtur :) Jeg er veldig imponert! En veldig vakker skog med fantastisk lys. Ikke så mange sånne i vår nærhet og i alle fall ikke med den størrelsen. Vi undrer oss ofte over at vi ikke støter på hjort når vi er på tur, for vi vet der er mange av dem, men de har en egen evne til å gå i ett med omgivelsene :) Men du klarte å fange en! På film :) God uke til deg Eva! Klem fra Marit :)
SvaraRaderaJo det försvann nog en och annan kalori under vårt klättrande och därmed kanske också något lite fett från våra kroppar! Just denna skog och denna bäckravin hade jag ingen aning om, men fotoväninnan är duktig på att leta upp nya, intressanta och vackra ställen.
RaderaMed viltet är det ju så att man måste ha lite tur för att råka på det. Och vinden mot sig. Och vara tämligen tysta och röra sig tyst. Förmodligen förhöll det sig så just vid detta tillfälle - tysta var vi i alla fall!
En skön fortsättning på veckan önskar jag dig och din hagemedarbetare.
Kram från Eva
Oj, 8 timmars vandrande?! Det var inte dåligt! Men en väldigt vacker skog var det ju; sol, fina höstfärger, mossiga stenar, vad kan man mer begära?
SvaraRaderaKram
Katarina
Imponerande eller hur. Att jag var helt utslagen dagen efter är en annan historia...
RaderaNär man väl kommit ner till bäcken var det mycket vackert, längre upp var skogen ganska risig på sina håll. Inte helt lättvandrat, men väl värt besväret. Åk dit vettja!
Kram från Eva
Wow, vilken långtur. Där är rätt fantastiskt! Är roligt med dina inlägg, jag får lust att åka till ställen som jag nästan glömt, fast de finns så nära. kram Sophia
SvaraRaderaKunde väl tänka mig att det är ett ställe som du har besökt - vackert och fotovänligt som det är med träden, vattnet och ljuset!
RaderaTänk att åka dit till våren när ramslöken blommar... Det tänker jag göra i alla fall.
Kram från Eva
Men åh vad jag tycker du tar fantastiskt vackra bilder. Fantastiskt vacker natur också förstås!
SvaraRaderaMen.. så glad jag blir Jennie! Det är ju inte så svårt att ta vykortsaktiga bilder när naturen runt omkring är underskön och färgsprakande! Och jo.. det är en mycket vacker bäckravin som absolut måste besökas till våren också. Då är det ett annat ljus och med nya växter och vårblommor ter sig ravinen säkert helt annorlunda.
RaderaMå så gott önskar Eva
Vilken vacker plats! Alla de mossbevuxna stenarna hade gärna fått flytta in i min trädgård, jag älskar mossan när den växer så! Det var då verkligen ingen dålig promenad, åtta timmar... men jag gissar att ni njöt / Kram gittan
SvaraRaderapssst... den första bilden är fantastisk...
Jomen tag med familjen och åk dit! Även om du kanske inta kan ta med dig några stenar hem kan du beundra dem på nära håll, det fanns gott om sådana.
RaderaVi både svettades och njöt, men jag kan lova att det kändes i kroppen dagen efter. Det märks att kroppen inte är tjugo längre...
Tack söta du för de vackra orden!
Kram från Eva
Sååå vackert! precis så där vill jag att det ska se ut vid den sommarstuga vi letar efter.
SvaraRaderaVilken härlig promenad det måste ha varit.
Mariana
Man kanske skulle kunna köpa någon av de gamla militärbaracker som fanns där och snygga till och göra om till sommarstuga... Läget hade varit fantastiskt i alla fall!
RaderaEn lååång, vacker och tröttande promenad. I morgon blir det en ny på ett helt annat ställe och på lite plattare mark!
Må så gott önskar Eva
Så vackert. Och vilken promenad.
SvaraRaderaMåste varit en härlig känsla efteråt. Och under tiden såklart.
Kram :)
Skulle passa er som gillar att vandra i fjällen :-)
RaderaJo, det var en härlig plats och en skön känsla när vi (äntligen) var framme vid bilen igen. Jag gör väldigt gärna om det till våren, då har ravinen naturligtvis ett helt annat utseende.
Kram från Eva
Det var en rejäl promenad ni tog er. Men så fick ni också underbara bilder.
SvaraRaderaVid Borstbäcken har vi också promenerat, om än inte så där långt och mödosamt.
Där är fantastiskt vackert om våren, när Lundvivorna och annat fint blommar. Ramslöken är ju litet senare, så man har skäl att återkomma flera gånger.
Den vackra Borstbäcken har ju omtalats genom det grymma slag, när nästan alla stridsföra bönder och drängar i Färs härad stupade den 25 mars 1644. Det kan man läsa om bl. annat här:
http://www.sjobo.nu/evert/
Eva, det är roligt att vi bor så nära varandra! :-)
Så roligt att du tittade in Märit!
RaderaJo du, den blev verkligen i längsta laget eftersom vi flängde så mycket upp och ner i ravinen, men vad gjorde det när där var så vackert! Att där är förtjusande om våren förstår jag så det blir definitivt ett besök då också.
Det förfärliga slaget hade vi läst lite om innan vi åkte dit, men jag är tacksam över länken du skickade där finns tydligen mycket information.
Bor vi nära varandra? Har vi verkligen ert vackra hus i vår närhet? åh så roligt det hade varit att veta var...
Nu ska jag läsa vidare om era renoveringar/förbättringar/förnyelser.
Må så gott.
Eva