Surt.

Det är inte sommar det är höst...

Våra popplar håller på att dö av någon okänd sjukdom.

Vinden sliter kolkwitzians blommor från dess grenarna.

Växterna går i frö trots att jag inte har sett att de har blommat.

Daggkåpornas blomställningar är så blöta och tunga att de förmodligen inte orkar resa sig innan det är dags att klippa av dem.

 Kronbladen från vår stora Louise Bugnet blåser bort med den hårda nordvästen och lämnar kvar tomma blombottnar. I de knoppar som finns kvar sitter småkryp och väntar på bättre väder.

Människorna som bor på denna jordplätt på åsen ägnar sig åt att försöka stötta de växter som slitit sig från sina förtöjningar. 

Och att sucka över att det är så vått att det känns motbjudande att ge sig i kast med att klippa ner det stora havet av överblommade nävor.

Och att sucka ännu mer över att gräset växer så att det knakar men är stört omöjligt att klippa.

Människorna struntar i eländet och går in i huset.

Och sätter sig och surar...

skogseva

Och så..

..tittade solen fram och en gnutta midsommarkänsla infann sig.

Glad midsommarafton önskar jag er alla!

skogseva

Ménage à troi

I entrétrappans urnor står de vita agapanthusarna som solister. Inga plectranthusplantor runt fötterna i år - de får helt enkelt inte plats.

Jag klappar på de vänliga blommorna och lutar mig över dem för att plocka bort något visset och hamnar mitt i ett drama i miniatyr.

Det "vissna" är en fluga som precis har fastnat i käftarna på en krabbspindel.

Flugan spretar och sparkar med benen, men det hjälper föga.

Krabbspindelns mundelar har ett fast grepp i flugans facettögon.

Spindeln sitter stilla och väntar på att flugan ska stillna och dö. Bli ätbar.

Då...

In från höger kommer en blomfluga som i sin tur är hungrig på nektar. 

Blomflugan spanar in en lämplig landningsplats i det vita blomhavet...

...och landar på en mjukt rundad kullen - spindelns bakkropp!

Sitter där en stund och värmer fötterna.

Spindeln är alldeles orörlig nu, har en fluga i munnen och en på bakkroppen.

En åsna mellan två hötappar.

Så lyfter blomflugan från sin levande landningsplats och flyger ner i en blomma.

Spindeln rör sig lite. 

Vaggar fram och tillbaka.

Undrar vad det var som hände.

Tittar anklagande på mig med sina åtta ögon.

Jag lämnar spindeln och hennes lunchfluga.

Vill inte störa hennes matro.

Åtta ögon följer mig misstänksamt när jag går min väg. 

Skogseva

Bella vista

Vår trädgård har i buskagen ett par naturliga gluggar, som med lite hjälp formas till snygga valv som leder in till nästa trädgårdsrum.

Valvet som leder från "mellanträdgården" till "hemliga trädgården" utgörs på ena sidan av det gamla äppleträdet och på andra sidan av ett buskage av måbär och korallkornell.

I blickpunkten på andra sidan valvet är det tänkt att det ska planteras något vackert, blommande, lysande - något som verkligen blir en "bella vista". Men tills jag kommer på vad det ska vara för någon fantastisk växt/buske som kan uppfylla alla mina krav, får det denna sommar stå en kruka med vita hängverbenor som kan dra blickarna till sig.

Och om verbenorna vill titta genom valvet från sitt håll ser dom en skymt av huset...

Valv nummer två i trädgården leder från "övre trädgården" till "utmarken" där det inte finns stort mycket mer än en rund rabatt, träd och jordärtskockor! I den runda rabatten står en rönnspirea och vit stäppsalvia, och det är alltså det tänkta blickfånget. Ser inte mycket ut för världen ännu, men det kan kanske växa till sig ...

Och om rönnspirean tittar genom valvet från sitt håll ser den vårt köksfönster. Det är just därifrån jag vill njuta av de vita spireablommorna.

En vit låga i sommarskymningen.

God afton och en trevlig nationaldag önskar jag er.

Skogseva

Uppfarten

Så var det dags för snöbollsbuskarna vid uppfarten att blomma, en ljuvlig men kort tid.

Det överdådigt vitblommiga behövs, snart är allt bara grönt just här.

Jag tror att jag parkerar mig själv på uppfarten.

Och njuter.

Skogseva