Nu har ett nytt liv börjat för alla växter som flyttat inomhus - källaren för de stora och människohuset för de små, med ett undantag; Euphorbian.
Så länge hon fick bo i det svala växthuset blommade hon snällt och var friskt grön. Men när hon skulle bo under vårt tak blev hon sur!
Jag kan uppenbarligen inte erbjuda henne det hon behöver, nämligen tillräckligt låg temperatur. Det enda svala rummets fönsterkarm är fullproppad av små bebisar och jag vägrar frysa för att Euphorbian ska må bra.
Hon kommer säkert att döden dö i stället för, som det var tänkt, lämna från sig sticklingar till nästa sommars krukfägring.
Här har vi ett lite roligare experiment!
Små skott som jag tiggt mig till från den stora, svartstammiga basilika som prästgårdsmadammen köpte när vi strosade runt på Löddeköpinge plantskola en solig dag i oktober. På plantskolan var man osäker på vad det var för någon basilika, men kallade den för thaibasilika. Kanske, kanske inte..
Det visade sig vara en planta som inte var/är helt lätt att förnya genom sticklingar. Några tvärdog bara av att jag tittade på dem.
Veklingar!
Jag gjorde ett levande experiment. Planterade ett antal skott i jord och satte ett antal skott i ett glas med vatten. "Jord"skotten dog till höger och vänster. Tappade först bladen i rasande fart och sedan knalldog dom. Förutom ett litet antal som hankar sig fram.
Och en säger en, som är ett riktigt A-barn!
"Vatten"skotten betedde sig på exakt samma sätt. Tappade blad och tjurade. Till och med ruttnade.
Otacksamma basilikor!
Men en dag fanns det några sytrådar i glaset med de sista tre sticklingarna. Sytrådar som satt fast i basilikorna och alltså var något slags rötter. Basilikarötter som hade blivit till i mitt glas i min fönsterkarm! Jag var stolt som en tupp över vad jag hade åstadkommit. Med viss hjälp av basilikan förstås...
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra med de små raringarna, men sytrådarna ska kanske växa till sig och bli björntrådstjocka innan de ska ner i jorden.
Jag får nog fråga madammen...
Så här såg moderplantan ut när hon köptes i oktober och så här är det också tänkt att de små skotten se ut nästa sommar.
Om de får leva och ha hälsan.
God eftermiddag önskar
Skogseva